Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig fullständig under r;U t else om ett lands naturalster! Men
det enda landi utom Europas gräns er, som kan uppvisa en
naturforskning och en botanisk litteratur, sjelfsfändig frän den
europeiska, är Japan, der de få Europeer, som besökt lan-’
ilet, till ocb mod funnit botaniska trädgårdar. Sibbold,
som i flera Pir ders lädes vistades ocb äfven anlitade de in-
hemska källorna , lär uti dem till ocli med träffat sådant; som
af Europeer skulle fört jeun iulierotas.
Del är naturligt, att växtgeografien efter sådana vid-
slräckVa undersökningar skulle göra betydliga framsteg. Det
är ock forst med delta århundrade, som den börjat betraktas
såsom en särskild gren af vetenskapen. Tre vira nus behand-
lade den i samband med biologien och sökte först af alla in-
dela Jordens vegetation uti vissa regioner. Alexander von
Humboldt, som på sina vidsträckta resor i Amerika hade
skådat vegetationens olikhet inom olika breddgrader ocb olika
hojd öfver kafvet, uppträdde derpå med sina storartade åsig-
tcr. Den o fv a onämnde Scbouw satte växtgeografien i sam-
band med meteorologien, och Meyen, som hade medföljt en
preussisk expedition omkring jorden, utbildade denna diskiplin
finan ytterligare; och många vigtiga sanningar, mänga värde-
rika öfversigter äro på detta sätt inom densamma funna.
Systematiken har eck under denna tid mycket blifvit be-
, mrbetad. Men man har ej längre bemödat sig om det artifi-
ciella systemets utbildning, utan med allmänt interesse sökt
en naturlig metbod med full insigt; alt endast denna kan böja
botaniken till verklig vetenskaplighet Hos Fransmännen blef
doek det naturliga systemet mer empiriskt uppfattadt, utan
nlgon egentligt vetenskaplig ledande princip. Fullständigast
framställdes det af den förr nämnde De Candolle, hvilkens
system na är det allmännast följda; emedan det är det enda,
som ir utförd t i sina detaljer. Det uppfyller likväl ingalunda
de fordringar, man har rätt att göra i afseende på det naturliga
systemet, emedan det saknar cn objektiv, genomgående enhet.
Flere, i synnerhet tyska; forskare bafva ock bemödat sig att
i systemet inlägga mera vetenskaplighet; under det andre;
t ex. Endlicher, deremot allt mer och mer godtyckligt
sppfattat detsamma. Nfigrc bafva sökt lägga växternas inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
