Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [24] Fryxell, A. Om Aristokratfördömandet i Svenska historien, tredje häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Rec. öfverlenwar naturligtvis ock åt läsaren att döpa.
Han erinrar blott, att gcnoni jeinförelse af bada citalerna
visar sig, det Hr Pr. förut i ett stycke förenat punkter ur
två särskilda stycken af Hr Gei jer, utan att antyda, kan-
skfJ i^tj^ plt märka, det Hr Geijer i det senare af dessa
8lv$en kommit in på cn ny tankegång. Hr Geijer uppdrager
dftr en parallel emellan adeln, kyrkan ock städerna. I det
föregående stycket derepiot, der de af Hr Fr. klandrade or-
den för $jk o matø ? är frågan om motsatsen emellan de sa kalla-
de rfgerande ^tåuc|en (adeln och kyrkan) å ena sidan, och
fiffet |å den andra. På sådant gifver ej Hr Fr. akt. Den ,
spin gjplfva hihanget till Litteraturbladet läser Hr Geijers
apmqrktq ord > sitt sammanhang, utan afsigt all med författa-
ren söka sak, kan del ej ett ögonblick undfalla, att de båda
ifrågavarande styckena äro af hvarandra så oberoende, alt
någon förklaring öfver slutorden i det första ej kan med sä-
kerhet sökas i det senare, och att, om man deri vill söka en
sådan, dessa slutord bär, böra, som citatet nu visar a(t dc
kunna, hänföras till en senare lid än Folkungarne#, jivarooi
de i Hr Geijers Svenska Folkets Historia använde#»,,;
Sid. 51 förklarar Hr Fr. en af honom sjelf i Svenska Mi-
nerva uppkastad fråga så benig, att han anser bäst alt öfver-
lemna den åt framtiden. Vi hafva nog förtroende for Hr Fr:s
uç^kil)ping ’ajt ^ro, dct han innan kort skall Anna samtliga af
honom uppfy»stade frågor vara honom för beniga.
’ Erf af Hr Fr. begånget, af rec. anmärkt, gröft fel har
Hr Fr. nu, sid. 56, sökt till en del ursäkta dermed, att rec.
sjelf kqllat sin apmärkning ordrytteri. Detta är sannt. Afcn
om ep anmärkning, som innehåller ordrytteri, ej förljenar af-
seende, huru skulle det då gått med Hr Fr:s anmärkningar,
ifrån den första till den sista?
S. G5 i noten visar sig Hr Fr. ej begripa, huru Gustaf
Adolfs styrelse, mindre våldsam, men mera jemn än fodrens,
och lika kraftfull, kunnat nedstämma de anspråk, aristokratien,
lGII, då den så nyligen hlifvit af Carl IX tillbakavisad inom
vederbörliga skranker, vågat yttra.
Det är eljest rngen nyhet, alt Gustaf Adolfs ställning till
aristokratien emot slutet af hans regering bief vida mer be-
stämd och imponerande, än den i början varit.
Såsom ovcll förklaras, ss. G4 och 102, rec:s yttrande,
att Hr Geijer 1850 djupare begrundat 1654 års regerings,-,
form, än Hr Fr. någonsin gjort eller kommer att göra. Andra
torde hafva svårt att finna det vara ovett, att man säger en
man, del ban ej eger den skarpsinnighet, ej kan intränga så
djupt i sakernas väsende, som en af tidehvarfvets ypperste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
