Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ulede* * äfven jordbanans radie — blott på några hundrade
delar af sekunden skiljaktigt från det, man genom obsemtio*.
ner funnit, och kan deraf draga déb slutsats, att solens attrak-
tion på månen icke med en milliondel skiljer sig från den y
hvilken solen utöfvar på jorden, att den korteligen är obero-
ende af materiens qvalitativa egenskaper; en tredje — den*
sekulåra æqvationen — gaf La Place anledning till den beräk^
ning, att stjerndygnets längd icke ändrat sig om sekund
sedan Hippareb’s tid*). Åfven förändringar i jordbanans form,
bvilka genom sin obetydlighet undgått kalkylatörernes upp-
märksamhet, återspegla sig ofta i förstorad skala i månens rö-
relse; så var dess under sekler tilltagande medelhastighet så,
väl till orsak som följd — man fruktade månens slutliga sam-»
man8lötande med jorden — länge ett föremål för astronomer-t
nas förtviflan, till dess La Place visade, att detta fenomen:
uppkomme till följe af en långsam förändring i jordbanan»
excentricitet och således vore såsom sin orsak periodiskt. Men
ej nog dermed, att månens rörelse gifver oss många intéres-
sants upplysningar öfver verldshyggnaden, den är äfven en
för hela jordklote t gemensam tidsmätare **) af största vigt
skifvan; detta inträffade sista gången åren 17G1 och 1769, och från.
denna tidpunkt daterar sig vår noggrannare kännedom om vårt planet-
systems dimensioner. Man får genom ifrågavarande observation egent *
ligen blott skillnaden mellan Veneris och Solens paralleler, men med
tillhjelp af 3:dje Heplerska lagen, som gifver deras förhållande titt
kvarandra, bli båda slutligen bekanta.
*) Då jordens rotationstid också står i nära sammanhang med dess
volum eller hvad man i Mekaniken kallar dess momentum inertiæ, så
slöt la Place af den anförda oföränderliglieten i dygnets längd, att jor-
dens medeltemperatur icke förändrat sig på de sista 2000 åren om
T71F gr«d.
*♦) Man kan tänka sig Djurkretsen såsom en ofantlig ur tafla, der
stjernorna beteckna timmarne oéh månen föreställer den rörliga visaren.
Vore nu tecknen jemnt fördelade på urtaflan och vore visarens rörelse
likformig, så hade det ingen svårighet att begagna detta ur för att be-
stämma tiden. Detta är emellertid icke händelsen. Då man likväl
utur stjernkataloger känner tecknens eller stjernornas ömsesidiga läge
och utur mSntheorien visarens oregelbundna och excentriska rörelse, så
kan man af detta oregelmässiga ur göra det regelmässigaste och till-
förlitligaste bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
