Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dare och högste domare, samt i krig sjelfskrifveu anförare, och
egde att i bvardera af dessa egenskaper uppbära inkomster,
såsom tempelskatt, del i böter ocb krigsbyte. Dessa inkom-
ster vjem te de tilläfvenlyrs ännu större, bvilka han uppbar
fräik de öfverallt i riket belägna kronogodsen (Konunglef),
Satte honom i tillfälle att hålla omkring sin person en iiird,
eller krigarskara, bvari landets tappraste ocb mest ansedde
män belst upptogos, och ur hvilken, såsom cn plantskola,
konungens tjenstemän blefvo tagne. Man kunde vara frestad
att anse denna stående trupp af stridsmän och tjenstemännen i
allmänhet såsom ett öfver bönderna upphöjdt stånd i det gamla
samhället, men detta antagande vore långt ifrån riktigt. Att
vara en konungens man ocb edsvuren öppnade väl utsigten
till den myndighet som utöfvades af cn Höfding eller Jarl, men
fifven dessa konungens högsta tjenstemän måste i alla fall vara
underkastade ett beroende, som den frie Odalmannen .(Adel-
bonden) afskydde; hvarföre ock denne, om bau var bland de
förnämste och rikaste ej sällan föredrog att vara sin egen man,
d. v. s. fullkomligt oafhängig på sin gård och en herre bland
sitt husfolk ocb sina trälar, samt i besittning af en delta*
gande rÖst på Thinget i lagstiftning och afgörande af an-
d^nJällmiona angelägenheter, h varifrån en konungens man all-
tid var utesluten. 1 afseende på politiska rättigheter voro
bönderna sålunda vida bättre lottade än konungens tjeoare
och bildade tillsammans med dessa nästan hela den egentliga
nationen. Till denna kunde nemligen trälarne knapt räknas,
bvilka s& länge hedendomen varade, aasågos nästan lika med
oskäliga djur, och i allmänhet ej fingo sig tillerkända några
menskliga, mycket mindre borgerliga rättigheter.
Vi ha med få ord sökt antyda den inre författningen i
Danmark vid den tid, då smårikena redan hade blifvit före*
nade under ett bufvud och kristendomen först började vinna
inträde. Härefter skedde deri stora förändringar, den ena
efter den andra, till en del visserligen grundade i sakernas
natur och nödvändiga för införande af borgerlig ordning ocb
ett annat tillstånd, än våldets och råhetens, men ock alla lik-
som afpassade att .planmessigt ej allenast afkläda det gamla
Qdalmanpaståndet dess hittills öfverdrifna makt, utan ock att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
