Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erkebiskoparne i stånd att trotsa konungarne och skaka thro-
nen ganen* uppror och borgerliga krig. De andlige erhöllo
genom erhebiskopssätels i Lund upprättande en hittills saknad
sammauhållningspunkt, h vartill de kande anslata sig, och de upp-
träda också från denna tid med en fastare hållning mot staten/9
^ Dessa följder dröjde ej heller länge att visa sig. 1 bör-
jan fortgick nu både säkrare och med större skyndsamhet upp-
lösningen af de band, som ännu höllo kyrkan på något sätt
beroende af det verldsliga samhället, äfvensom förvärfvandet
af allt flere inkomster och andra för det allmänna skad-
liga fördelar. Konungarne förlorade sin rätt att tillsätta
biskopar, hvilken de förut hade egt, och valet af dessa em-
betsmän öfverläts åt kannikerne eller ledamötcrne i de under
denna tid upprättade domkapitlen. Att biskopar tillsattfes ej
allenast utan, men helt och hållet emot konungens vilja,
blef härefter mycket vanligt. Den förste på detta sätt ut-
nämnde var Tuvo, biskop i Ribe; som af domkapitlet valdes
den mäktige Waldemar Seir till trots. Goelibatslageu
blef äfven; oaktadt ett häftigt motstånd både från presterna
och folket, fullt gällande efter mötet i Slesvig 1222, der en
påflig legat, Gregorius, var närvarande och fick densamma
med atrånghet påbjuden. Märkvärdig, fastän utan framgång;
▼ar den djerfhet, som ett par hundrade jutländska prester
idagalade, att mot detta påbud appellera till ett allmänt
kyrkomöte; hvilket de förklarade stå öfver påfven. Ett mot-
svarande exempel på frimodighet från samma tid ocb af ett
orthodoxt presterskap lärer man knapt ha att anföra. A/-
ven tiondeO; hvilken Knut den helige ej kunnat förmå fol-
ket att åtaga sig, lyckades det erkebiskoparne, ungefär vid
samma tid, att få allmänt införd; och kan man anse kronan här-
igenom vara satt på verket att i Danmark införa en romersk-
katholsfc kyrka med allt, hvad dertill hörer. Att landet re-
dan var rikt försedt med kloster och munkar; förstås nemli-
geu srf sig sjelft.
Nu — vi äro vid medlet af trettonde seklet — hade så-
lunda de andlige blifvit ett särskild t stånd, och dertill det o-
jemnförHgt mäktigaste i riket. Till förökande af deras infly-
tande kade nyssnämnda författningar väsendtligen bidragit;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
