Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle böra under veridslig rätt, utan dömas af de andlige»
som äfven voro berättigade alt uppbära dervid fallande böter»
och att andlig egendom och andliga personer skulle fritagas-
från skatter, bördor och afgifter, af hvad namn som belst.
Med erhållande af denna stadfästelse på omtvistade rättigheter,
kan man anse presterskapet i Danmark hufvudsak%en bafva
intagit den ställning, hvilken det sedermera unde? återstoden
af Medeltiden oafbrutet bibehöll; och det inflytande, hvilket
detta stånd, såsom utgörande en väsendtlig del af den herr»
skande aristokratien under denna tid utöfvat i staten* står i
nära och oupplösligt sammanhang med adelns historia.
Detta sednare stånd visade vid början af denna period
mindre uppstudsighet än presterskapet, men dock endast, lik*
som detta, genom de mest förmående af sina medlemmar.
Följderna häraf, de under Erikarne Glippings och Menveds
regeringar så ofta förekommande förrädiska ståmpUiygjøi^øob
de lyckade eller misslyckade mordanslagen; äroallmänt be-
kanta; de hade bidragit att framkalla de gynnande omständig-
heter för en aristokratis befästande, som utmärkte tidpunkten
mf Christopher ll:s anträde till regeringen. Uti denne konungs
nyssberörda valkapitulation af 1530 hade adeln förbehållit sig
utvidgade privilegier: alla adlige berättigades alt uppbära 5
och 9 marks böterna af sina bönder och äfven högre böter,
om de dertill voro berättigade efter hvarje landskaps sed; vi-
dare skulle de icke vara forpligtede till krigstjenst utom ri-
ket ; och när de i konungens tjenst af fienden blifvit tagne
tillfånga; antingen inomlands eller utomlands; ålåg det konun-
gen att utlösa dem, sednast inom ett år, och ersätta dem
alla omkostnader; skedde icke detta, så skulle de, utan för-
lust af privilegier, kunna neka alt göra vidare krigstjenst : ko*
nungen skulle intet krig begynna ntan presternas och adelna
(de förnämes i riket) samtycke; ieke gifva Tyskar forläitingar
eller upptaga dem i sitt råd: alla kungliga slott i Ju t land
skalle nedrifvas, andantagande Ribe; Kolding och Skanderborg:
ingen oadlig eller adlig skalle fängslas, förrän han blifvit
stämd; anklagad och dömd först på härads- och landsting;
sedan på konungens ting; och åtnöjde sig icke den sakföllde
med konungens dom, kunde han vädja till den allmänna riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
