Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osedlighet, blef dock en stor del af dem upptagen i de föl-
jande konungarnes förordningar, fastän icke sa mänga, som det,
särdeles hvad bondeständet angår, bade varit att önska.”
Fredrik I, uppsatt pä thronen af aristokratien, gynnade natur-
ligtvis denna och öfverleinnade bönderna’ ät deras förra olyck-
liga belägenhet. Allmogen kunde derföre ej annat, än vara
pä det högsta missnöjd med den skedda regementsförändrin-
gen, och att densamma lät detta missnöje utbryta i handling,
visar, att den ännu ej hunnit vänja sig vid slafveriet och att
den var värd ett bättre öde. Borgarena, särdeles de i Kö-
penhamn och Malmö} föregingo med exempel pä trohet mot
den fördrifne konungen och pä tapperhet i försvaret af hans
och deras egen sak. Bönderna i Skäne följde talrikt och tro-
get detta efterdöme, och det var ej deras fel, att de ej för-
mådde segra.
Obetydlig var likväl denna strid mot den, som snart
derpå efter Fredrik I:s död uppkom och utbreddjî jsig öfycr
hela Danmark. Den var Danska bondeståndets dödskamp och
synes hafva bräckt både dess styrka och dess mod för -mer
än tvänne. århundraden * *).
*) Denna strid med dess följder ansluter sig närmare till den föl-
jande perioden, för hvilkens egentliga böljan man likväl måste anse Rö-
penbamnska riksdagen 1836, hvilken i många afseenden motsvarar vår
Upsala-riksdag 1327. Danska presterskapets makt blef nu bruten,
kyrkans egendom lemnad till pris åt en rofgirig adel , som med de and-
liges utträdande ur riksrådet i alla hänseenden blef utan medtfiflare och
i uteslutande besittniug af makten. Huru det nu af endast verldgliga
medlemmar bestående rådet förstod att alltmera vidga sitt inflytande
på konungamaktens bekostnad; huru detta inflytande användes ensamt
till adelns fördel, ocb buru de öfvervunna borgare- ocb bonde-stånden
alltmera till sina rättigheter nedtrycktes, ända tills en jemförelaevis
• större ocb allmännare upplysning — en följd af den införda protestan-
tismen — bade spridt öfvertygelsen om adelsväldets både orättmäti^het
ocb förderflighet, ocb med detsamma äfven fostrat de krafter, förhvilka
detta välde måste falla ocb föll; allt detta, äfvensom buru bondestån-
det ännu i mera än hundrade år, sedan makten öfvergått i konungens
bänder,-fick, under flera gånger gifna och gäckade förhoppningar, nöja
sina skuldror under träldomsoket, men dock ändtligen och först nåti
intill våra dagar såg fribetens dag för sig uppgå, tillhör historien om
nästföljande period. Det är möjligt, att vi, så snart omständigheterna
medgifva, uti eu fortsättning till denna uppsats, ocb med ledning af
den förut angifne förf., försöka lemna en kort framställning häraf i
närvarande tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
