Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betas med stor vinst. Det är således ingen svårighet att finna trakter,
der emigranter hunna beqvämligt bosätta sig. Svårare är deremot frå-
gan: hvilket är det bästa och lämpligaste kolonisalionssystem. De en-
gelska kolonier, som nu utgöra Amerikas Förenta Stater, blefvo me-
stadels bildade af frivillige inflyttningar. Yngre bröder af adelsfamiljer,
obenägna att hemma idka handel, skyndade att göra sig till égaré af
länderier i kolonierna; — från statskyrkan afvikande religions-bekän-
nare, hvilka förföljdes hemma, sökte sig religionsfrihet i Amerikas
skogar. Hos båda märktes känslan af inre kraft och en äfventyrsanda,
som satte dera i stånd att öfvervinna och trotsa svårigheterna. Och
ser man tillhaka på de amerikanska koloniernas tidiga historia, skall
man finna, att de, som mest blomstrade, voro just de, åt hvilka sty-
relsen hemma egnade minsta uppmärksamhet. Deportationen af fångar
till koloniers befolkning har nyligen hlifvit ett omtvistadt ämne. Hadc
man närmare betraktat historien derom, så skulle man funnit, att fast-
än brottslingar varit goda förposter vid kolonisationsförsök, de likväl
äro de sämsta materialier, hvaraf ett nybygge kan bildas. De kunna
upprödja ödemarken, men när detta värf är fullbordadt, så upphör
äfven deras gagneligket. Det är omöjligt att förvandla ett landskap till
en straffanstalt. Tvångsarbete kan icke uthärda täflan med frivilligt
arbete. Brottslingar kunna förbättras, om de spridas öfver en vid yta
af oupptaget land, men hopträngda i skaror, förderfva de hvarandra
inbördes.
= Interesset för fortgången och resultatet af de bland Ninives rui-
ner anställda gräfningar, livarom frågan varit i ett föregående häfte af
Frey, föranleder oss att jemväl beskrifva de ytterligare assyriska forn-
lcmningar, som nyligen ankommit till England. De bestå af fyra
bufvudfigurer jemte åtskilliga mindre och många fragmenter. Yigtigast
af dessa Icmningar äro tre figurer af nära 9 fots höjd. Den första
flieifSNer e» konung, bärande en mössa af en afstyfflpad kägla» form,
ned rika prydnader, och försedd med två llnga broderade och fren-
sade bindlar, som hänga nedät ryggen. Han bar långa och hängande
Öronringar samt armband med rikt utskurna stenar. Hans skägg är
ganska långt och, liksom båret, krusadt i lockar. Hans underkläduing,
broderad med rosetter i fyrhörniga rutor och omgifven med en frans,
går ned till fötterna: hans mantel är prydd med rosetter spridda på
reguliert afstånd öfver hela ytan. Han bar sandaler på sina fötter,
hvilkas bäl är målad med röda strimmor. Venstra banden hvilar
på svärdfästet, hvars med lejonfigurer prydda slida synes på ryg1-
gen $ och bans högra hand är lyftad, samt håller cn lång staf eller
skära. Nästa figur är af saifima dimensioner som den föregående, ooh
sammantagna synas de beteckna en sammankomst mellan den stora ko-
nungen och guvernören i någon provins af det vidsträckta assyriska
riket, ty hans drägt utmärker en förnäm embetsman. — De öfri-
ga skulpturerna äro alla blott fragmenter, ncmlrgen: två kolossala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
