Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Tham, W. Några ord om Svenska Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de så kallade ”klippingar” från och med Christian I:s rege-
ring, ett nästan fyrkantigt, högst kopparhaltigt mynt, éom
dock ännu Gustaf Wasa måste göra efter, under den första
förlägenhetens tid. En nästan genomgående och karaktäristisk
skillnad mellan konungarnes och riksföreståndarnes mynt är,
att de förre bara konungens namn eller bild, de sednare van*
ligen endast myntningsortens stämpel och k. Erik den heliges
namn; först Sten Sture den yngre oeh Gustaf Wasa satte
någongång sina egna namn i stället. — Ått utom det danska
myntet äfven annat utländskt fortfarande var i bruk i landet,
särdeles Hansestädernas, som allljemt beherrskade Mordens
handel, synes ej blott af köpehandlingar, utan ock af offent-
liga lagbestämmelser öfver det relativa värdet af alla de olika
myntsorterna *).
För de egentligen svenska mynten förblef beräkningssättet
i det hela taget detsamma, blott att uttrycket ”Mark pennin-
gar” utbyttes mot ”Mark örtigar”; för de södra orterna, från
och med Östergötland, namnes uttryckligen än gutnisk, än
dansk mynträkning såsom gällande, åtminstone bredvid den
Svenska**). — Kursen fortfor att stiga: under Albrechts re-
*) T. ex. Myntföreningen af 1424, mellan Dr. Philippa ech några
Hansestäder, påbjuder ett nytt slags mynt, Sesling, Itl4 lödigt, lika
med en half lybsk skilling, och att slås 168 stycken af en mark,
”wärk”, 238 till 242 af en fin mark. Dessutom skulle slås Jybska
Holen-penningar, hvaraf gingo 6 på en Sesling, 192 på en lybsk mark,
§336 på en fin mark. Vidare bestämdes, att ett danskt fy ra pennings-
stycke och ett svenskt, myntad t i Åbo, skulle gälla två lybsk a Hål-
penningar; en dansk Ilålpeniiing lika med en half lybsk, en gottländsk
lika med 3 danska, en Hansestädernas Wittenpenning (albus, hvit) lika
med 4 lybska penningar, en vigtig engelsk Nobel som 42 lybska skil-
lingar, en vigtig fransk krona som 19 till 20, en rbensk Gyllen senn
en mark lybsk, en arnbeimsk Gyllen som 131/% lybsk skilling, en bi-
akopsgyllen som 13. Jtr Carl Knutssons Myntordning af 1433 med
flera akter hos Hallenberg.
**) Wexiö stadga af 1414, som räknar 14 gotniska penningar på
ett svenskt öre; ett bref af 1434 likaledes, der det kopparhaltiga
myntet kallas Svarta Gutar; myntordningen af 1483, Kalmare stadga
af 1474, en jordebok af 1302 m. m., allt bos Hallenberg, som vba»
att den danska sktllingiuarken af 16 skilling ofta kallas stensk, ehuru
ej densamma sam den vänliga svenska örtogsmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
