Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven pligtig att välja sig en ”vän mö”, som skulle vara hans
ständiga tanke, herrskarinna öfver hans känslor och ledare af
hans handlingar. I hennes tjenst skulle han iakttaga den
största trohet, tystlåtenhet, vördnad och lydnad. Utan en sådan
hjertats herrskarinna var riddaren, för att tala i den tidens
språk, liksom ett skepp utan styre, en häst utan tygel, ett
svärd utan skaft, eller med andra ord, en varelse som
saknade den högre andliga förmåga, som skulle ingifva honom
mod och kraft i striden samt utgöra målet för hans sträfvan.
Då den sköna frun af Belles Cousines bemärkt den lille
Jean de Saintré, då småsven vid hofvet, frågade hon honom
efter namnet på ”hans hjertans kär.” Den stackars gossen
svarade helt ängsligt, att hans första kärlek varit till hans
moder och hans andra till hans syster. ”Yngling”, sade den
misslynta damen, ”vi tala icke nu om din tillgifvenhet för din
moder och syster. Jag vill veta namnet på den mö, du älskar
par amours.” ”Min fru”, sade svennen, för hvilken kärleken
ännu var en hemlighet, ”jag älskar ingen par amours.”
”Förrädare, du är en falsk riddare!” utbrister nu damen, ”vågar
du säga, att du icke älskar någon mö? I denna din fega
bekännelse ligger bevis på din falskhet och lågsinthet.
Hvarifrån hemtade Lancelot, Gawian, Tristan, Giron och de öfriga
riddarne af det runda hordet mod och kraft till stora
bragder? Hvad ingaf Panthus och så många andra tappre riddare
och svenner kraft till storsinta handlingar, hvarifrån hemtade
de många ädlingar, hvilka jag sjelf sett tillkämpa sig aktning
och rykte, styrka dertill, om icke af ett lifligt sträfvande att
förvärfva sig sina damers ynnest och kärlek, utan hvilken
driffjäder till tapperhet och mod de skulle förblifvit glömda
och okända? Och du fege väpnare vågar tillstå, att du icke
har någon utvald mö och icke önskar någon? Bort, falska
yngling!” För att undkomma dess bittra förebråelser, uppgaf
nu den enfaldiga svennen såsom hans älskarinna par amour,
Magdelaine de Comy, ett tio års barn. Grefvinnan des Belles
Cousines underrättade honom, sedan hon länge skrattat åt detta
svar, huru han skulle kunna göra ett mera passande val.
”Magdelaine”, sade hon» ”är en vacker flicka och af hög börd.
Men hvilken nytta, hvad godt, hvilken ära, hvilken fördel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
