Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiska utbildning, hvaraf väl icke mycket kan uppvisas från
de enformiga och föga kända alsheijarlingcn. Ty nog kan
man varseblifva, huru nu vanligen det underliggande partiet
anslog eu mera demokratiskt ljudande sträng *) ; och som Wa-
sarne oftare voro ur brädet, ser man dem ock ifrigare i denna
riktning, åtminstone under Carl Knutssons tidchvarf. Sturarne,
redligare och samvetsgrannare än Carl Knutsson, blefvo dock
allt mer ocb mer uppburna af allmänna förtroendet; hvarföre
man ock finner Wasapartiet i samma mon vanmägtigt, som
Sturarne med skäl vunno nationens bifall ocb tillgifvenhet.
Men deras välde föll ocb Christians restes **). Snart ådrog
sig denne uti Sverige genom blodbadet hat och afsky. Imcd-
lertid hade han derigenom undanröjt Gustaf I:s farligaste med-
fäflare. Nu inträffade dessutom för den sistnämnde de lyck-
liga omständigheter: att Christian efter afresan ej förmådde
göra sitt efterlemnadc anhang det minsta bistånd; att denne
samtidigt redan kände danska thronen svigtande och osäker;
att Gustaf uti en allmän bestörtnings då sinnena lättast brin-
gas till förening, kunde framstå såsom hlodshämnare; samt
slutligen och synnerligen, att Gustaf, såsom född af Vasapar-
tietj men adopterad af Sturarne, med skäl kunde anses till-
höra begge partierna och kunde söka bådas stöd. Så förkla-
ras hans hastiga segrar och inkräktning. Samma lycka följde
honom vid reformationen, hvilken var i yttre afseende icke
mindre förberedd i sinnena. Såsom förut är nämndt, skedde
en brytning i gamla förhållanden, då Albrekt inkom i landet
med sina fyska herrar, som införde agget mot de andlige. Ge-
nom boktryckeriet spredos nya läror. Snart väcktes äfven
söndring inom presteståndet. Landtprestcrne ocb det mindre
kyrkobefälet vid sjelfva domkyrkorkorna föredrogo ogerna bi-
skoparnes och kapitlens myndighet. Ännu häftigare blef
bitterheten mellan landtpresterne ocb munkarne, som genom
bikträttighet och tiggeri gjorde pastorerna intrång. Klostren
#) En sådan statskonst är väl således ej någon upptäckt från det
nittonde seklet, såsom skulle synas af Geijers Tre Föreläsningar, sid.
122, der det beter: ”1 våra dagar stå de politiska passionerna alla
under demagogiens inflytelse; äfven i de läger, der skenbarligen helt
andra fanor svaja. Det kommer af folkens uyvunna politiska vigt, som
ingen i sjelfva verket kan förneka.” I Geijers Sv. Historia II. 119
läses likväl: ”Demagogisk kalle vi en politik, som leder massorna med
att bedraga dem; och historien visar, att öfverallt, der de omedel-
bart inverka på styrelsen, en sådan politik, ej mindre än i Despotier,
gjort sig gällande. I Sverige, med så mycken demokrati, var den
gammal. Sturarne voro inga föraktlige mästare i denna konst, och
biskop Ffemining Gadd hade i densamma kunnat vara lärare.” Ilan
var ock Gustaf I:s lärare.
**) Den sluge Hemming Gadd hade föresett det och i tid uppgjort
sin sak med danska partiet, som han förut alltid U*de förföljt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
