Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [2] Ett Ord om Qvinnan och Samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Boken slutar med den savnt flantropiska anmärkningen,
att man ännu ofta börer. den hemska -Rainsrösten: -”hvad har
jag alt skaffa med: min broder?” Och man, måste medgifva ,.
att det är en bedröflig sanning, att äfven från. mycket bildadt
folks sida mången välsinnad idé om förbättring af den stora
massans. belägenhet. i det ena. eller: andra afseendet ofta: be-
mötes med kallsinnig likgiltighet eller förlöjligande hån. ;
Såsom anmärkningar mot. boken vilja vi: nämna följande.
Förf. skiljer, efter: mångas föga nyttiga föredöme , mellan un-
dervisning och uppfostran, och antager derjemte en 0-
riklig skillnad. :”Undervisning och uppfostran”, säger
han i en not, ”förblanda vi. ej med hvarandra, ty den: förra
anse vi egentligen angå förståndets, den sednare känslans och
hjertats . angelägenheter.” Häri skola ej: alla instämma. : Oss
synes. den enda rätta skillnaden, om någon skillnad är nödig,
vara: den, att om uppfostran. är det allmännare begreppet, så.
blir undervisningen en delföreställning deraf. Förf. är derföre
inkonseqvent, dä han på ett annat ställe förträffligt säger, att
”tanken är den härd, deri handlingen beredes.” — Förf:s föreställ-
ning om qvinnans natur och kall synes lida af någon ensidighet.
Han byser visserligen en vacker och allvarlig: tanke. om hen-
nes. ädla kallelse, beklagar att: hon ännu, snart sagdt, betraktas
mera. såsom medel än ändamål i sig, och fäster, behjertande;
uppmärksambeten. på talet om en af henne sjelf önskad eman-
cipation; men stannar vid att antaga, att den hos qvinnan be-
fintliga känsla af förtryck och lidande endast oeh allenast inne-
bär en väckelse för henne till sorgfälligare. uppmärksamhet på
sina pligter såsom moder. Hela boken igenom meddelar sig
åt läsaren "det intrycket, som skulle författaren, genom att
endast fästa sig vid qvinnan såsom moder, ej såsom menni-
ska i allmänhet, äfventyra att göra qvinnan återigen till ett
blott medel, ehuru visserligen af en högre art. Man bör ej
sky att utsäga den oförgripliga tanken, att i den, med afseende
på-längtan efter emancipation nämnda ”obestämda känsla af
förtryck och lidande” ligger någonting mera, än förf. antager.
Nekas. kan ej, att qvinnan, i den tredubbla egenskapen af
barnaföderska., uppföderska. och uppfostrarinna, tillbörer fa-
miljen i innerligare betydelse och med större omfång. af tid
än. mannen, men för alt göra sig berättigad till:det påståen-
det, att alla qvinnans pligter och rättigheter uppgå i hennes
Lif och verksamhet såsom moder, måste man först bevisa,
att qvinnan ej, i likhet med mannen, har rent menskliga
fallenheter, ej blott bjertats, utan äfven hufvudets, ej blott
sädana, hvilkas utveckling kommer vid utöfningen af de mo-
derliga pligterna till godo, utan ock sådana, som gagna men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
