Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [14] Originalbibliothek i den sköna litteraturen af utmärkte författare och författarinnor inom fäderneslandet. Lydia, af utgifv. till ”Här och der bland Skandinaver och Tyskar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Läsaren föreställe sig mötet mellan mor och dotters. bvil-
ken misshandlad, sönderslagen, döende återföres efter så många
skiljsmessor- till Wittenbergska- palatset. Hon bhioner endast
säga det sista farväl: åt den ömma modern och sitt hjertäs
älskling, gref Erik Torstenson.
Så gick Kristinas hämnd i fullbordan, ehuru på ett an-
fat. ännu: hemskare: sätt; än hon första gången. svor, spå. bro:
derns grafplats. —
Läsaren finner, alt om berättelsens ufuödtanke ne Söke
är nys planen likväl är ganska bra utstakad. Framställningen
har samma ledighet och lif, som det arbete; förf. hönärttat
”Här och der bland Tyskar och Skandinaver”: Förf. har både
vitter. och historisk beläsenhet. och har tänkt i många äm-
nen; Hvad ban skrifver, är lättläst och mer eller mindre in-
teressant. Han- är, hvad man kallar, en god talang. Han har
också ; isynner het inom salongslifvet , en icke vanlig iakttagelse-
förmåga, ehuru kanhända en jemnförelsevis mera: Tiflig än säker
uppfattning. I sina målningar använder han bjerta och starka
färger, men han målar understundom för mycket: han är ej
sällan. alltför vidlyftig och kringsväfvande, isynnerhet i detalj-
beskrifningar; i hvilka han icke besitter den naiveté och hu-
nor; som dertill erfordras och som eges t. ex. af författaren till
”Hjertklappningen på Dalvik.” - Förf. målar stundom scener,
hvari händelser förekomma, som genom. sin natur och anlägg-
ning. synas egnade att rörå och skaka; men dessa: sakna san-
ningens innerlighet, och röra ej hjertligt.. I dessa skildringar
finnes en viss pathos, men icke sann .känslostyrka. Förf. må
nu sjelf hafva varit djupt gripen af sina tankar och föreställ-
ningar. — man har ej rätt att tvifla derpå — men ban kan
dock icke meddela samma sinnesstämning åt läsaren. Han har
mera esprit än gemith, om vi få bruka konster "mer, som gan-
ska väl uttrycka skiljaktigbeten af de begrepp, de beteckna.
E ”Karaktärsteckningarne kan man i allmänhet ej anse sär-
deles lyckliga. Öfverdrift och brist på sanning yppar sig här
och der. Brukspafron Pärsön är ej blott en skälm, Re en
bof, nog öförskämd att icke ens hemantla sina nedriga syften
rörande stat och samhälle. Hans förhållande till Lydia synes
"ock vara cxempellöst, åtminstone är hans bild ej målad från
"fönstret ur ”bvimlet utanför på gatan”, ty finnes eh sådan bof,
måtte hån åtminstone våra en Plioenix i sitt slag. De båda
"”Sabinorna äro också katrikerade qvinnoexemplar, eller också
BOG. sällsämma undantäåg. Deremot torde den sköta Angusta
"våra fullkombigt sann, och hennes verkliga motstycken €j så
övanliga. Svårligen fiönés en samling börda riksdagsmän,
som inom kotteriet tala så egoistiskt Tågt, så oförbehållsamt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
