Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [21] Berättelse om Upsala-Studenternas Skandinaviska Fest den 6. April 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2353
hetens leder, är väl ett bårdt och obilligt tal. Detta delta-
gande har varit alltför allmänt, bland gamla och unga, bil-
dade och obildade, för att beböfva frukta för öknamn från
dem, som möjligen hellre sett det sköna Frankrike förblöda
under inbemskt krig, än att medborgarne visat sig tillräekligt
uppfostrade för en högre grad af politisk fribet. För vår
opinion om ’denna stora tilldragelse hafve vi, om vi söke auk-
toritet, en sådan, mot hvilken några olika tänkandes mening
nedsjunker till en obetydlighet: Europa bar, på mer än ett sätt,
fällt sin upplysta dom i frågan. Hvad vidare kan komma att
ske uti Frankrike, derom må framtiden upplysa och döma.
På detta deltagande förtörnas man derföre utan billighet.
Men saken är den, att det gifves menniskor, som icke för-
draga själslyftningen, entbusiasmen, den må förekomma i
hvilken form som helst: ty den kan urarta, kan blifva hin-
derlig för deras planer, som afse endast enskilda intercssen.
-Upplysta och ädla föräldrar måste med glädje och stolt-
bet erfara, att sönerne eldas af enthusiasm för stora idéer.
Dessa föräldrar söka ej utöfva inflytelse på barnens samveten.
De fordra af sina söner kunskapshåg, arbetsifver, gudsfruktan,
rättskänsla och samvetsgrannhet; men de anse sig hvarken af
klokbeten eller rättvisan medgifvet, att föreskrifva sönverne,
hvad de skola tänka och döma om ting och förbållanden,
allraminst sedan desse kommit till den ålder, då menniskan
måste lära att äfven i de vigtigaste frågor tänka sjelf, hvar-
förutan intet menniskovärde förvärfvas.
Upplysta och ädla fäder sända sina söner till högskolor-
na, icke för att få dem instufvade i de traditionella meningar,
dem de möjligen sjelfva upptagit och hylla, utan för att få
glädja sig åt afkomlingar, som öfverträffa fäderna i vetande och
bildning. Studiernas resultat kan ej på förband bestämmas;
man läser ej en vetenskap, för att vinna bekräftelse på vissa
af dess dogmer, eller stadfästa sin öfvertygelse om vissa dess
satsers riktigbet. Ingen förstår de händelser, historien fram-
ställer, utan att ställa dem i dagern af sitt eget förstånd; och
endast på det sättet blir ett omdöme möjligt. ElHer skulle
man blott inhemta så pass mycket, som ej vore störande för
redan häfdvunna åsigter och läror? skulle man endast läppja
på sanningens bägare, men icke dricka djupare? — Om nyttan
eller skadan af en sådan återhållsamhet lönar ej att dispu-
tera, då den är omöjlig: äfven ett minimum af sanning, en
gång inhemtadt, lifvar hågen att veta allt mera och mera, och
då lusten väckes att, för att stilla kunskapstörsten, gå från
bäckarna till källorna, drages ett kors öfver alla beräkningar
på hof och måtta, 5 :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
