- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1848 /
269

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - III. Förmedlingens momenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

:Men lyckades det nu städerna, att. tillkämpa sig en större
politisk: betydelse inom - staten, så att.de äfven hade: ett ord.
med: i laget i fråga om: statens förvaltning; Hvilket öfver
hufvud taget inträffade från och med det 13:de och 44;de år-
bundradet; ’så finner man, att detta snart måste gifva staten
en helt annan karaktär, så vida nämligen städerna; såsom-man
kunde vänta, ville: öfverflytta sina åsigter äfven på den offent-
liga statsinstitutionen. ;

Och de hade äfven dessutom särskilda grunder; lsatföre
de borde sträfva derhän: "De bedrefvo företrädesvis fredens
konster: handel och näringar: på det mest vidsträckta sätt,
som . på . den tiden var möjligt... Under sådana förhållanden
- kunde: endast ett sådant samhbällstillstånd synas dem önskvärdt,
inom hvilket den största möjliga ordning vore rådande, inom
hvilket icke den flitige borgaren genom: styrkans råa öfvermakt
kunde utan vidare -beröfvas- frukten af sitt arbete. Men ett
sådant. tillstånd kunde först då inträda; när-de idéer, hvilka
utgjorde grundvalen -för städernas samfundslif,- blefvo införda
äfven» uti: staten, d.v.s. när idéen oms enheten, om den:of-
fentliga myndighetens styrka blefve upphöjd äfven till statens
princip;

Men städerna understöddes i dessa sina bemödanden äfven
genom andra omständigheter. För det första genom de ger-
maniska konungarnes redan ofvan omnämnda sträfvånden, hvilka
sökte tillkämpa sig en makt, som närmade sig det romerska
kejsaredömet;’ och nu gerna :antogo städernas bundsförvandt-
skap, som i så många afseenden måste: visa sig betydande för
dem. För det andra genom de särskilda europeiska folkens
uppvaknade’ nationalmedvetande, hvilka i sig buro känslan af
enhet: och samhbörigbet: och: derigenom äfven hade blifvit ber
nägna för en större statens enhet. Ändtligen genom den klas-
siska forntidens inflytande; hvilket till en början gjorde sig
gällande uti. den åter uppfunna romerska rätten, sedermera
uti. det förnyade studiet af den klassiska: litteraturen. Derige-
nom blef den -germaniska menskligheten åter bekant med den
antika statsidéen, isynnerhet- sedan "den romerska rätten; om
ock endast såsom en nödbjelp, bade funnit insteg hos euros .
pas: enskilda folk. : ; |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 01:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1848/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free