- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1848 /
308

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [24] Granskning af Regeringens Representationsförslag, Vesterås 1848

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

efterkommande, eller ock taga sin skada igen på folket och
vaktbetjeningen”; att ”sålunda skapas den unge tjenstemannen
genast från början till tyrann, för att såmedelst i framtiden
blifva en värdig medlem inom byråkratiens leder”; att ”hos
folket alstras hat, misstroende och bitterhet mot allt hvad
herre heter, emedan bonden i berremannen ser en person, som
är, varit eller tänker blifva embetsman” m. m. m. m. Men
ref. vill icke längre uppehålla sig vid denna fatala bit af ett
arbete, som i öfrigt icke saknar förtjenst. Han vill endast
tillägga, att man icke eger rätt att, för bevisandet af sina
satser, fara fram med uppgifter, som hvar och en, med för-
hållandet aldrig så litet bekant, måste medgifva vara mot san-
ningen uppenbart stridande, och att det icke länder förf. till
ursäkt, om denna orättvisa och förnärmande teckning af sven-
ska embetsmännens förhållande inbördes och till folket till-
kommit af okunnigtet, eller under inflytelsen af någon ögon-
blicklig sinnesretning, eller den aggande känslan af någon till-
förene liden, verklig eller inbillad, personlig oförrätt eiler
ens — hvilket ref. icke gerna vill antaga — kännedomen af
elt enstaka förhållande i någon undangömd vrå af Sverige,
dit allmänt vett och humanitet ännu icke hunnit intränga.
Förf:s påstående, att förvaltningens, genom byråkratien åstad-
komna, centralisation och utsträckning ”demoraliserat natio-
nen”, är väl också något för skarpt; äfvensom ref. icke kan
’medgifva, att centralisationen är lika gammal, som byråkratien
sjelf. "Han tror den förra vara icke så obetydligt äldre, än
den senare, äfven därest man anser tidpunkten för byrå-
kratiens uppkomst vara den af förf. antagna. Att denna cen-
tralisation är ett ondt bestrides icke, men den eger sin grund
lika mycket uti svenskens brist på praktiskt sinne och af-
gjorda motvilja att sköta sig sjelf uti alla sådane angelägen-
beter, hvilka ligga utom det alldagligaste, som uti byråkra-
tiens maktbegär. Hvad beträffar den der massan af ”småbestyr”,
som kunna dragas ända till konungens afgörande och tvinga
monarken att teckna sitt höga namn ”på 12 å 14 tusen reso-
lutioner” om året, anser sig ref., till tröst för dem, som,
lika med författaren, förskräckas öfver ett så olyckligt förhål-
lande, böra upplysa, att aldrastörsta delen af dessa småbestyr
pröfvas af regeringen de tider på året, då konungen tager sig
- ledighet från sitt höga kall eller besöker brödrariket, och att
de således icke kunna anses skadligen inverka på högstden-
sammes tid och uppmärksamhet för behandlingen af ”vigtigare
reformer”; men påtryckningen af denna massa är en plåga för
ministrarne, hvilkas tid och verksamhet bortplåttras och för-
nötes på dessa obetydligheter af alla slag, i stället för att,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 01:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1848/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free