Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [24] Granskning af Regeringens Representationsförslag, Vesterås 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
hufvudtanke; som genomgår förf:s arbete och hvarifrån han hemtar
egentliga krafter för sina -argumenter till förslagets ogillande, kan ref.,
åtminstone icke annat än högst vilkorligt, godkänna. Tillvaron af ett
byråkratvälde medgifves, men, på sätt ref. förut antydt, får väl detta
icke betraktas såsom ett fristående och oberoende helt för sig, utan en=
dast existerande till så stor del, som det kan anses ega målsmän inom
den nuvarande representationen; ty den del af byråkratien, som består
af orepresenterade embetsmän, är väl ieke särdeles farlig, lika litet
som man lärer vilja påstå, att den anborna aristokratiska och den der-
med innerligt förenade prelatensiska byråkratien visat någon ömhet för
deras fördelar, då de varit från de sistnämndes egna skilda. Mot dessa
båda senare byråkratiska nyanser är förf. emellertid temligen undseen-
de, ja! aristokratien, såsom stånd, får till och med räkna sig till godo
en viss välvilja, för att icke säga veneration. Det är alldeles icke ref:s
mening att klandra detta, ty sina känslor rår ingen för, men dervid
torde likväl böra läggas märke, ’då man erinrar sig de häftiga utfall,
byråkratien i massa nödgas utbärda. Det kongl. förslagets brister böra
väl äfven qvittas mot de svårigheter, hvaruti blotta framträdandet med
ett förslag af dylik art försätter regeringen, och om han i en tid, så-
dan som den närvarande, velat, såsom man säger, gå medlande emel-
Jan partierna — något hvars framgång i allmänhet ref. högeligen be-
tviflar — får man likväl: icke alltför strängt lägga bonom detta till
last. Regeringen har visserligen för mycket aktat på det idkeliga ro-
pet om garantier för bildningens inrymmande i representationen, men
huruvida förf. eger rätt att tadla honom derför är en annan sak, ty,
om det är sannt, såsom förf. påstår, att byråkratien hatas för sin egen
skuld och herremännen för byråkratiens skuld, låter det svårligen tänka
sig att, derest representationen byggdes på ren demokrakisk grund,
något inträde der för bildningens målsmän skulle af folket medgifvas.
En förtjenst eger förslaget deruti — och denna är icke så obetydlig,
då man ibogkommer dess ursprung — att regeringen ieke förbehållit
sig sjelf någon andel uti representationens bildande, och för detta pris
ville till och med ganska afgjorda radikaler, för icke längre tid till-
baka, än nästföregående riksdag, köpa en representations-förändring.
Emellertid äro de påpekade bristerna stora nog, och äfven om man
icke alltför mycket fäster sig vid missförhållandet uti antalet emellan
de-medelbart och omedelbart valberättigade på landet, torde sättet för
första kammarens bildande och de inskränkande vilkoren för valbarhet
dertill medföra förslagets ogillande af det riksstånd, som närmast re-
presenterar det egentliga folket. Men på denna händelse synes förf.
hafva varit betänkt, och slutet af hans arbete innehåller grunddragen
till ett representationsförslag, som, lika med arbetet i det hela, väl
förtjenar att begrundas, hvarföre det torde tillåtas ref. att äfven derom
yttra några ord,
CFortsättning i nästa häfte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
