Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
helt annat med den vérldsliga. ”Adeln- betingade sig i konun-
gens ofvannämnda handfästning ej allenast ett fullkomligt åter-
ställande af. alla de privilegier, bvilka Christian II vid sitt
uppträde på thronen hade måst bevilja, men sedermera velat
inskränka, utan fick dessa till och med i flera afseenden för-
ökade; och något försök att rubba de förbindelser till stån-
det, hvilka begäret efter brorsonens krona hade förmått Ere-
drik att underkasta sig, blef alldeles icke gjordt, utan lemnades
ål adeln ett nytt tillfälle att rikta sig, nämligen genom den
redan nu här och der började indragningen af klostergods;
så att den adlige bistorieskrifvaren Hvitfeldt haft fullkomligt
skäl till sitt, något mer än ett balft sekel härefter afgifna,
yttrande om Fredrik, ”att hans minne alltid bordé vara heligt
och: oförgätligt hos dem (adeln) och deras efterkommande.”
Mindre vördadt var likväl detta minne hos borgare- och bonde-
stånden, som af dessa friheter, öfver hvilka adeln jublade,
ej kunnat röna andra än de menligaste följder.
Omedelbart efter konungens död, 1355, uppenbarade sig
på ett förvånande sätt dénoa olikhet i omdömena öfver bans
regering. - För det första kunde adeln och presterskapet ej
komma öfverens om valet af hans efterträdare, hvartill de
verldsliga: :viksråderna föreslogo- den äldre: sonen Christian,
på hvilket förslag de -andliga för ingen del- ville ingå, eme-
dan Cbristian redan hade öfvergått till Lutherska läran,
och hans val derföre ej kunde anses för annat än en döds-
dom; afkunnad öfver deras egén både lära och makt. Biskopar-
nes förslag att utkora den yngre sonen Johan, som ännu var
mycket ung; och hvilken de hoppades få uppfostrad i katbol-
ska feligtohens vann: deremot ’ej’ gebör -hos- de verldsliga , så
att på herredagen i Köpenbamn, som hölls kort efter Fredriks
död, ingen ting angående konungavalet blef afgjordt. Detta
möte är likväl märkvärdigt derföre, att presterna lyckades få
en reaktion försökt emot den alltmera öfverbandtagande re-
formationen. - Det beslöts nämligen, oaktadt starkt motstånd
från: några verldsliga rådsherrars sida, att den katbolska mäs-
san skulle åter införas, der den befunnes afskaffad; att från
kyrkor och kloster ingen indragning af gods vidare finge ské,
och att om de klostergods, som redan voro indragna, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
