Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
antagna: den: evangeliska läran skulle blifva den herrskande;
den biskopliga värdigbeten afskaffas och superintendenter till
kyrkans styrelse i stället införas; biskoparnes gods skulle in-
dragas till kronan, för att lätta undersåternas skatter och
till betalande af rikets skuld; biskopstionde, klostrens och
öfriga andliga gods skulle till andra, uppräknade ändamål
användas. Härigenom var den politiska betydenhet, som hit-
tills tillhört det -högre presterskapet, omintetgjord, och adeln
i nästan uteslutande besittning af allt inflytande i staten. Att
detta stånd äfven visste draga fördel af den närvarande ställ-
ningen och af sitt konungen lemnade bistånd i striden mot
de andliga, visa följande stadganden, som i samma riksdags-
beslut finnas intagna jemte de: nyss anförda; det heter näm-
ligen: ”för att göra slut på den myekna strid, som tillförene
varit mellan adeln och konungen om 40 marks saker och
andra rättigheter, öfverlåter konungen högtidligen för sig och
sina efterkommande åt hela Danmarks adel alla 40 marks sa-
ker med hals och hand och all annan rättighet och herrlighet
öfver dess egna bönder och tjenare, likaså fritt som konungen
sjelf eger öfver sina bönder och tjenare.” Likaledes bekräftades
för första gången adelns rätt att hafva fritt fiskeri utanföre
egen. grund och handla med färsk och saltad fisk, ”likasom
andra in- och utländska köpmän”, en rättighet, som på denna
tiden, då fiskerierna: voro mycket betydligare än nu, var
högst vigtig och vinstgifvande. Vidare berättigades adeln att
sälja så många stalloxar, som den sjelf uppfödde eller lät
uppföda hos sina landbönder,: hvilket sedan, till stor förnär-
melse mot bondeståndet och skada för landet, urartade der-
hän, att adeln fick uteslutande rätt att låta uppföda stalloxar.
RHonungen skulle såsom förut hafva en rikshofmästare, en kan-
sler och en marskalk, men desse embetsmäns myndighet er-
höll den utvidgningen, ”att de skulle mottaga klagomål från
alla dem, som besvärade sig öfver att hafva lidit orätt af
konungen, och derpå förmana denne att göra den klagande
rätt och skäl; om konungen ieke lät sig beveka härigenom,
skulle saken dragas inför riksrådet, som tillika med några
tillkallade män af adel skulle afkunna: dom i striden.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
