Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
drades under samme konung (4586) till en skola, der fri kost
och undervisning lemnades åt 60. lärjungar, hälften af adlige
och hälften af: borgerlige föräldrar. Äfven enskilde personer
gjorde mycket i samma anda, men framför alla, "både regenter
och private, bör. dock den utmärkte Christian IV ilågkommas,
såsom den, hvilken med verksamt oéh följdrikt nit arbetat för
kunskapers spridande. De lärda eller såkallade latinskolorna
blefvo af honom förändrade efter en förbättrad plan; gymna-
sier inrättades i Roeskilde, Odense; Ribe, Aarhus; Lund och
Christiania; universitets verksamhet utvidgades, så att under
hans regering 7 nya professioner blefvo tillagda till de 44,
som förut funnos, hvarförutan en särskild bostad, Regentsen,
för medellösa studerande blef uppförd, samt bibliotheket ut-
rustadt med större inkomster och en ändamålsenligare anord-
ning. Én ny adlig akademi i Sorö inrättades (1623) med bi-
bekållande af Fredrik II:s nyssnämnda skola på samma ställe.
Att i främsta rummet presteståndet och genom: detsämma äf-
ven den öfriga delen af nationen skulle från dessa läroinrätt-
ningar, oaktadt det herrskande stränga tros- och trycktvånget,
erhålla lärdomar och åsigter, hvilka stodo i rak motsats till
det rådande samhällsskicket, är öfverflödigt att nämna; bevis
derpå äro dessutom här ofvan anförda. i
För handelsståndet och städerna i allmänhet var den ut=
gång, som grefvefejden erhöll, i det hänseende till ’stor för-
mån, att derigenom de mönopoliserande hansestädernas öfver-
makt blef för alltid bruten. Danmark började småningom på
ett mera aktivt sätt deltaga äfven i den utrikes handeln, och
åtskilliga städer, såsom Röge, Köpenhamn och Aalborg för-
kofrade sig märkbart derigenom: Honungarne gjorde för öfrigt
hvad de kunde för handelns; både den inres och yttres, under-
lättande och befrämjande. Christian IH införde lika vigt och
mål i Danmark och Norrige, afskaffade de olika myntslagen,
som förut funnits så länge biskoparne haft egen mynträttighet,
oeh införde öfverallt en gemensam myntfot. Den outtröttlige
Christian IV omfattade denna angelägenhet, liksom allt annat:
af vigt, med ännu större omsorg. Enligt tidens anda ville
han uträtta. allt genom privilegierade sällskaper; och vi finna
derföre "Hera dylika under hans regering upprättade, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
