Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
”Men äfven de sjelfegande ledo under bondeståndets all-
männa förtryck. Förut besuto bönderna sina gårdar med sam-
ma fullkomliga egendomsrätt, som adeln, och erlade blott en
ringa penningeafgift till kronan i stället för det äldre gästeri, |
stöd och ledning, samt utgjorde några körslor och arbeten;
men under säplarnrdde period föregick bäruti en sådan förän-
dring, att begreppet om fri jördegen bondegendom alldeles
försvann ur lagarna, hvilka derefter omtala endast sådana sjelf-
egande bönder, som besuto sina gårdar med ofullständig egan-
derätt. Denna inskränkning i eganderätten bestod förnämligast
deri, att bonden icke fick sälja sin gård till hvem" ban ville,
icke afbända någon del af densamma, ieke begagna skogarna
på sin mark efter eget godtfinnande, och att han i händelse
af öfverträdelse häraf kunde sättas ifrån gården, bvilken då
uppläts till en af slägtingarne. Vidare måste af" gården er-
läggas en årlig afgift, utgöras vissa arbeten samt vid hvarje
ombyte af innochafvare, betalas ett så kalladt huusbondhöold.
Inbegreppet af dessa rättigheter kallades gårdens herlighed
och egdes antingen af kronan eller den närmaste herremannen,
hvilken blef kallad den sjelfegandes hasbonde. Grunden der-
till, att bönderna sålunda beröfvades en del! af sin eganderätt
och underkastades förut okända bördor, kan icke sökas i det
jutländska bondupproret under grefvefejden’ (15354), ty väl
förminskades ’derigenom antalet af sjelfegande på Jutland ut-
omordentligt, men de bönder, som köpte tillbaka sina förbrut-
na: egendomar, fingo samma friheter och rättigheter som förut.
Deremot - förklaras” det riktigare dels i allmänhet af bonde-
ståndets tilltagande förtryck under adelns beständigt stigande
välde, dels i synnerhet af dessa samma egendomsbyten med
kronan, hvilka blefvo en källa till så många olyckor för bon-
deståndet. Härigenom blef nämligen herrlighetsrätten öfver-
låten till herremannen, som vid passande tillfälle icke under-
lät att föröka och utvidga densamma.”
Hvad inflytande bondeståndet skulle ’utöfva, då angelä-
genheter af politisk vigt voro i fråga att afgöras, är af om-
ständigheterna lätt funnet. Så bade till köpenhamnska riks-
dagen (1556), en bland de följdrikaste af alla, visserhigen äf-
ven bönderna fått utse några ombud, men vederbörande skat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
