Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [30] Roos, C. O. Bönebok för Skolungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
innehållet. Har förf. vid fördelningen af detta innehåll, d.ä.
af de ämnen, hvarom bedes, följt: någon bestämd princip a |
Trenne sådana äro i allmänhet? satt välja emellan eller att
förena. Den ena är subjektets tillfälliga eller väsendtliga be-
hof, efter som dessa vid olika tidpunkter. äro olika. Donna
princip har författaren så till vida tillämpat, som han före-
ställt sig, hvad ungdomen helst borde bedja om vid terminens
början, vid terminens slut. Äfven vid de flesta af de dagliga
bönerna har förf. haft tillbörligt afseende på denna princip.
De tvenne öfriga, till en viss grad med den första väl för-
enliga, srundsatserna äro, alt låta ämnenas framträdande i
den ena eller andra bönen bestämmas antingen af ämnenas
egendomliga vexelförhållande: till hvarandra eller ock af deras
förhållande till deg ide kiftens art, af hvilka bönen närmast
föranledes.s. = srt.
Då den förslnsmadas brlika. principen ej kan öfver-
allt tillämpas, måste nödvändigt endera eller båda de sist-
nämnda objektiva : principerna göras gällande. Att utan af-
seende på dem, d. v. s. helt godtyckligt föreskrifva att en
dag i veekan skall bedjas om eller tackas för en viss väl-
gerning, en annan dag ieke, förefaller ree. klandervärdt. Det
är, liksom all godtycklighet i föreskrifter, ett slags, om ock
ganska välment, tyranni. Förf. bar utan tvifvel kännt detta,
och äfven erkännt det genom ett stundom synbart bemödande
att förfara enligt nyssnämnda objektiva principer för ämnenas
fördelning. I följe deraf hafva bönerna vid terminens början
och slut, bönerna på Söndagen, Måndagen, Fredagen och
Lördagen erhållit en karaktär, som i viss mån är lämpad ef-
ter dessa tidepunkters oeh dagars egendomliga betydelse för
de bedjande. Någon sådan egendomlig betydelse har förf.
troligen ej kunnat utfinna för de öfriga dagarne och vi vilja
ej heller derpå lägga synnerlig vigt. - Deremot var, i fråga
om den skiljaktighet, genom hvilken morgon- och aftonböner
böra utmärka sig från hvarandra, prineipen lätt tillämplig.
Destomer oväntadt förefaller det, att förf. här någongång lem-
nat honom utan allt afseende. Så har t. ex. Aftonbönen på
Fredagen alls ingenting, som gifver henne karaktären af Afton-
bön; utan all förändring lämpar hon sig lika väl till begag-
nande såsom Moisolbön=
Det gifves likväl en mängd gudomliga välgerningar, hvilka
både kunna och böra blifva föremål för vår bön, men ega
ingen bestämd frändskap med det ena eller andra tidskiftet,
den ena: eller andra dagens egendomliga karaktär. Om rike-
domen af sådane föremål är så stor, att de ej alla kunna in-
rymmas i hvarje bön, buru bör man då förfara vid deras för-
delande på de särskilda bönestunderna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
