Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [31] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
3. Om Läroverksfrågorna, isynnerhet med afseende på
skriften: Svenska Elementarläroverken och derus förbättring,
af J. A. Hazelius, rece. af Red.
6. Strödda underrättelser.
AJ 4. För 20 å 50 år sedan studerades geografien så
knapphändigt vid de flesta skolor, att den svårligen kunde sägas
vara: ett undervisningsämne. Ungdomen inpluggade i minnet
ett torrt register öfver länder, städer och deras folknummer
efter ”Regnérs första begrepp” eller något annat dylikt ske-
lett, och detta ofta nog utan karta; eller om en sådan begagna-
des, var dock den fysiska geografien alldeles utesluten, och
exempel saknas icke, att i sjelfva studentexamen Helsingfors,
Helsingör och Helsingborg förblandades, eller att läget af
Öresund och Bälterna var obekant. Men detta oaktadt öfver-
lastades redan då minnet med en mängd namn på orter och
städer, hvilka genast bortföllo, så snart lexan var upprepad.
I samma mån som läroböckerna vunnit i omfång och fullstän-
dighet, har ock denna sednaåre olägenhet tilltagit, och om
de nu mest brukliga, Hartmans, Palmblads, Sköldbergs, Steins
m. fl. läsas utan urval af läraren, så skall den största lär-
artighet duka under för sådana massor. Härom säger förf.
ganska träffande: ”Se på dessa oändliga namn, dessa siffror,
dessa torra beskrifningar, dessa snart sagdt stereotyperade pro- -
duktförteckningar m. m. och öfverräkna, buru mycken tid det
åtgår för att blott lexa för lexa genomgå dessa många sidor
och genombråka dessa många namn, samt huru mycket sitter
qvar hos lärjungen, när kursen är slutad: I bästa fall efter
methodisk undervisning finnes den allmänna öfversigten, det
vigtigaste och interesssantaste qvar i minnet, men icke sällan
har äfven detta dunstat bort eller bildat ett virrvarr, d. v. s.
efter en stor slutad geografisk kurs befinner sig lärjungen nä-
stan alltid på den ståndpunkt, att läraren genom en kort
muntlig repetition måste inplugga det vigtigaste och interes-
santaste och skapa den allmänna öfversigten, om hela arbetet
skall. medföra någon frukt. Hvarföre då ej ifrån början
nöja sig med detta? Hvarför ej undvika dessa många ord,
som ej annat kunna än glömmas? Hvarför öda tid med det
omöjliga? Eger väl geografien i och för sig en så hög bilc
dande kraft, att man bör behandla henne på detta öfver-
grundliga sätt, och, om hon det ej eger, kan väl en allmänr
öfversigt och en nödtorftig kunskap ej deri förvärfvas,
utan att genomgå alla dessa namn och småsaker.” — Dock;
förf;:s anmärkningar och råd äro hela uppsatsen igenom gan-
ska läsvärda. Det mått af geografisk kunskap, den underyvis-
ningsmethod: och den plan för kartor och läroböcker, han före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
