Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [32] Nya Teckningar ur Hvardagslifvet. Åttonde Delen. Syskonlif, af Fredrika Bremer; [33] Jungfrutornet, Sjöroman af Emilie Carlén (Nya Sv. Pärnassen, VIII, 1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Här måste vi göra en anmärkning , ej vid åsigten i
döss’ helhet och” safining; utan vid det sätt, "hvärpå förf. ge-
nomfört "den. "Arne här äfven ett annat mord på hjertat,
föröfvadt af” låg" söikenhet möt en ret an döende.: Detta gräs-
Tiga” brott ’ tyckes dock” oroa honom min fe, emedan det ål-’
ilrig kan” röjas: och utsätta honom för faran alt träffas af den
inenskliga ’rättvisan.- "Eller: kan hans beslut, att genom förenin-
sen" med "Albins döfstumme och oaktadt sin älskvärdhet snart
sagdt ”halffånige bröder inviga sitt eget barn åt ett jordiskt
helvete, försona den dränkte’ Holländarens skugga? kan den
bårbariska boten, som ”fadren lägger på det oskyldiga bar-
nets "skuldror, ’€ns försona Albins mord? Och likväl dela
allä” de af mordet” medvetna personerna denna tro. Säkrare
hade förf. efter vår tanka löst sin uppgift, om hon alldelés
utlemnat "Holländaren; och sökt försoningen i Arnes frivilliga
utlemnande "åt ’ dén’ menskliga r ättvisan , från hvars hämnd Al-
bins’ "appträdande bland de lefvande i "atla "fåll räddåt honom;
och i alla afseenden bäst hade hon handlat, om Kon efter-
skänkt läsaren hela den” falska och afskyvärda Söpbistik? hvar-
med ”modrén” inför döttrén” försvarar fadrens afsigter, dem
det "borde "hafva varit benties” uppgift såsom’ kristen och ä äl
skandé qvinna alt gendrifva och afstyra.
"Denna" "olikhet i den religiösa stämningen, på ena sidan
subjektiv, lyrisk, på den andra objektiv, plastisk — för att
låna ett par allmänt förstådda konsttermer — "denna olikhet
i stämning; säga vi, sträcker sig utöfver hela deras författare-
lynnen: ” Maiiisell’ ’Bremers’ figurer äro tecknade ir "dessa Mjuka
kontärer och ined smältande färger, "som mån "plågar finna
hos Carlo Dolces" helgonhufvuden. ’ Gjäten af samma massa,
och nära nog i samma förm bära de ett omisskänneligt syskon-
tycke i sina "drag. De äro rena, vackra och goda, sådan en
ren och god vinnas” milda inbillning” kan skapa dem, men
litet ’ fröttande” blicka de" emot-0ss ur evigt lika gråt- och
skrättmilda ögon. Brottet och ondskan finner "man ej hos
dem; och utan tvifvel’: är frånvaron af alla sådana mörka ge-
stalter i” ”Syskonlif” ett bevis derpå, att författarinnan fålt en:
sak klar för sig, nämligen den att hön ej förstår eller kan
skildra det ondas västiide! genom dess fullkomliga uteslutande
vv sina taflor här hon blött gjort sig sjelf, och kanske en och
annan "kritik, rättvisa. Hennes händelser äro inga störm-
fulla, lidelsefulla "bvällningar; det är den nordiska sommar-
himmelens sakta vexling af skuggor och dagrar, söm hon
gjuter öfver siha figures milda och saktmodiga rörelser.
Det är denna hjör tats mönotona lyrik, förskönad af stor
naturlig ’gratie och "riktad med oupphörligen förvärfvadt Ye-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
