Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
lägenhet och sina börders vilkor, samt närmast borde draga
omsorg om begges verkliga bästa”, ieke allenast skulle föreslå
platsen för och antalet af skolorna på sina gods, utan äfven
bestämma dertill erforderliga utgifter. Den menliga verkan,
som en dylik förändring nödvändigt skulle medföra, oa
knappt behöfva antydas. Sr
Öfver bondeståndets tillstånd under nästföljande regering
(Fredrik V:s 1746—1766) lemnas följande skildring, hvilken
vi ha trött oss böra införa hel och hållen: ”det danska bonde-
ståndet, som under Christian VI blifvit på allt sätt förtryckt,
hade med afseende på hoveri och personlig frihet icke synnerligen
bättre öde under Fredrik V, så stor kärlek till folket denne
konung än hyste. dJal stavnsbandet blef till och med ännu hår-
dare tilldraget genom förordningen af den 13 April 1764,
enligt hvilken herremannens rätt öfver ungdomen skulle begynna
redan med fyllda fyra år, så att stavnsbandet numera hade
föga "eller ingen skilnad från det gamla vornedskapet. Bond-
sonen föddes väl icke mera såsom träl, men den frihet, som
det späda barnet åtnjöt, till dess det fyllde sitt fjerde år,
kunde ej mycket gagna, då fadren var stavnsbunden. Det
var emellertid så långt ifrån, att denna lagskärpning upp-
fyllde sitt ändamål att qvarhålla vid godsen ett för jordens
skötsel tillräckligt antal folk, att landet tvärtom blef allt
mer och mer folkfattigt genom de täta utvandringarna och
hortrymningarna, hvilka de strängaste förhållningsreglor icke
ens förmådde hämma. Man nödgades derföre tillgripa den
sorgliga utvägen, att tillåta bestyrelserna öfver fattigväsendet
och barnhusen utlemna fattiga barn till godsegarne, för att
desse skulle få sina gods befolkade. Man började nu också
vilja fästa böndernas döttrar liksom sönerne vid godset, äf-
vensom man försökte upplifva den all mensklighet hånande
seden, att, vid försäljning af landegendomar, förbehålla sig
bönderna, på samma sätt, som gårdens inventarium af hästar
och boskap. Men bönderna egde i Henrik Stampe, general»
prokurator och assessor i det danska kansliet; en djerf före-
språkare, som vid alla tillfällen förfäktade deras sak hos re-
geringen, och genom hans föreställningar blefvo begge för=
söken qväfda i födseln, — Ett förfogande, som mycket bis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
