Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
framt ieke regeringen med lika kraftig vilja samtidigt hade
arbetat för införande af väsendtlig a förbättringar inom den
näringsgren, som förnämligast tillhör Kundeståndet; Danmarks
åkerbruk var, såsom det nödvändigt borde: vara under så för-
vända lagar, som de då herrskande, ännu år 4784 på en
mycket låg ståndpunkt. Hvad som, utom herremännens ty-
ranni, hade mest hindrat dess uppkomst, var det så kallade.
fellesskabet, som från urminnes tider varit rådande bland
bönderna, och bestod i jordens sönderdelning i en mängd små.
remsor, af hvilka till hvarje gård hörde ett visst antal, alla
genom grannarnes egor skiljda från bvarandra. Då hvarje
delegare i en by, särdeles som all inhängning af de särskilda
jordlotterna var förbjuden, härigenom måste se: sig nödsakad;.
att bruka sin jord på samma sätt som de öfrige, var all
större förbättring i. åkerbruket nästan otänkbar, innan stor-
skiftesdelning först blifvit införd. Redan under Guldbergska
ministeriet bade man äfven fästat sin uppmärksamhet på detta
förhållande, och en förordning finnes under d. 25 Aprit 1784
utfärdad, bvilken innehåller ändamålsenliga föreskrifter i äm-
net, samt tillika det stadgandet, att, bvarest gårdar i: samma
by tillbörde olika egare,: der skulle enhvar af desse ega rätt
till skifte, äfven emot de öfriges vilja. Utskiftningarne gingo
likväl en-tid bortåt temligen trögt, och det var först förord-
ningen af den 13 Juni 1792, som häruti framkallade en större
liflighet.- De godsegare, som införde storskifte på sina landbo-
gårdar, erböllo nu tillåtelse att föröka böndernas vanliga af-
gifter med räntan på den summa, som skiftet och utflyttnio-
gen kostat dem, och på detta sätt voro på en gång de vär-
sta betänkligheterna undanröjda, Vi erinre oss nämligen, alt
kontrakten med landbönderna måste redan då vara ställda på
lifstid, och att afgifterna således ej kunde af godsegaren vi-
dare uppstegras, förrän efter både mannens och hustruns. död.
Härföratar] sökte regeringen att för ändamålet verka på de
enskilde godsegarne, dels genom exemplets makt, då den på
alla kronans gods afskaffade sambruket, dels äfven genom be-
viljande af lån på. billiga vilkor för dem, som ej: utan svårig-
het kunde på annat sätt bereda sig utväg: för de nödiga om-
kostnaderna. Skiftesförrättningar och dermed åtföljande ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
