Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [45] Hedberg, F. G. I Jesu namn! Verklärans Vederläggning och Evangelii Försvar i grund af den Heliga Skrift samt vår Kyrkas Symboliska Böcker, äfvensom Reformatorernes och andre renlärige Theologers arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o2
[45] I Jesn Nanm" Verklärans Vederläggning och
Evangelii försvar i grund af den Heliga Skrift samt
sår HRyrkas Symboliska Böcker, fkönsom Reformato-
rernes och andre renlärige Theologers arbeten, för-
fattad af Fredrik Colbie Hedberg. IA. Höper
och Åbo 1847. Tryckt hos Joh. Christ. Frenckell & Son.
W. Lilljas förlag.
Penna skrift är SA upprunnen ur ett djupt kristeligt
behof att göra gällande, hvad förf. med varmaste öfvertygelse
anser såsom Evangelii oförfalskade kärna. Ref. tillerkänner
henne derföre villigt sin aktning, ehuruväl han svårligen kan
öfvertyga sig om "befogenheten- af förf:s polemik. Förf. dra-
ger i härnad mot läran om Nådens ordning, synnerligen. så-
dan denna genom pietismens inflytande blifvit utbildad inom
vår svenska kyrka och framlagd af Nohrborg m. fl. Han yr-
kar att denna lära ovillkorligen leder till en fin Verklära, så
vida den gör menniskans rällfärdiggörelse inför Gud beroende
af mennjiskans eget åtgörande — hennes i rätt ordning fort-
gående bättring; då likväl, enligt förf:s på Bibeln, Luther
m. HM stödda åsigt, rältfärdiggörelse och syndaförlåtelse utan
all menniskans åtgärd meddelas för Christi skull åt hvar och
en som tror, oberoende af all slags egen beredelse.
Emellertid har ref., oaktadt bäsle vilja, ej kunnat kom-
ma tll klarbet öfver en verklig differens mellan författa-
ren. och de af bonom ’klandrade kyrkolärarne i fråga om
salighetens rätta grund. Tvär tom synes det som vore
den åsigt, författaren bekämpar, endast ett missförstånd af
nämnde lärares uppfattning och framställning. Nekas må ej,
alt ett så beskaffadt missförstånd kan uppkomma, föran-
ledt af yrkandet på omvändelsens (i inskränkt bemärkelse)
nödvändighet såsom villkor för en rätt och saliggörande tro.
Men detta missförstånd torde ingalunda böra läggas nämnde
lärare till last. Med kika skäl skulle man då åtminstone
kunna tadla Frälsaren sjelf, som utan tvifvel gifver stöd åt
den af förf. klandrade salighetens ordning, då han, likaväl
som botpredikanten Johannes, ropar och säger: ”Bättrer eder
och tror Evangelio” (Marci Ev. 4: 45). Och huru skall ur
förf:s synpunkt Herrans Nådesanstalt i det hela kunna försva-
ras, då, enligt evangelium, trons predikan föregås af en ros
pandes röst i "öknen: ”Bereder Herrans väg, görer hans stigar
rätta. (Marci Ev, 4: 3). — Uppenbarligen vill häraf synas att
förf. i sin, utan tvifvel välmenande, nitälskan sjelf råkat ut
för ensidighet. Och ville vi beteckna den villfarelse, som
af hans uppfattning lälteligen framkallas, så är det utan tvif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
