Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [48] Originalbibliothek i den sköna litteraturen af utmärkte författare och författarinnor inom fäderneslandet. Altartaflan. Genre-målning af Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5339
författare af den vigt och betydenhet för svenska litteraturen,
att hans arbeten i Frey ej kunna med tystnad förbigås.
Författaren sjelf anger på sista sidan af sin bok den syn-
punkt, ur hvilken han önskar, att den skall bedömas. —
”Förut, tänkte Jag, bar jag sökt att teckna en länk, som från
fordom griper in i det närvarande, namnets, individualitetens
försvinnande, snart ogiltiga anspråk, huru det stora och ädla
som skett, det fosterlandskärleken offrat, snillet uppfunnit
och björlat velat, allt är ett danaarf, som tillfaller folket och ,
genom folket, menskligheten — jag gick ett steg längre ch
sökte teckna det närvarande med sina begge hufvudkrafter,
penningar och arbete, som måste bringas. i jemnvigt, innan
verlden får fred med sig sjelf, som utgör stridens föremål
och tillika enda medlet för en försoning; — bortom detta nu
ligger en annan utvecklingsserie, och allt: hvad som varit och
som är utgör blott förskolan, beredelsen till en obefläckad
och helig mensklighet, der allt sammanslutes af kärlekens
band och der hvarje enskild tanke är allas. Menskligheten
här, som styres af interessen och blott då och då känner en
fläkt af kärlekens anda, är blott en oredig spegelbild af en:
andlig mensklighet — liksom det gungande hafvet blott åter-
ger splittrade bilder af den stilla bimlen, som spänner sin
båge deröfver. Men då vi genomskåda menniskan så står der.
dock ett gudabeläte innanför den vidriga masken, det är denna
lefvande Guds anda vi skola vecka till verksamhet, det är för
detta inre vi skola bära vördnad, det är just derföre vi alla
äro bröder, satte här ej att ryd hvarandra, utan för att
leda bvarandra till det gemensamma målet.” =
Författaren synes med detta hafva velat visa oss, linen
en varm, theosofisk verldsåskådning gör menniskan, äfven un-
der de stölsta yttre lidanden, lyeklig i det närvarande och
bereder henne för ett kommande. Han åtnöjer sig ej, såsom
i sina föregående arbeten, att visa oss möjligheten för upp-
bjelpande af de mera vanlottade samhällsklassernas ställning i
yttre måtto. Äfven i detta arbete möta oss välbekanta idéer
i afseende på förbållandet mellan godsegare och underbafvande,
i afseende på den unga qvinnans försvarslösa ställning i de
större städerna, och flera dylika ämnen. Men ehuru väl de
äro behandlade, ehuru skickligt förf. genom de personer han
införer” på sin berättelses seen och den mångfald af tilldra-
gelser, hvarigenom han låter deras karakterer framträda, visar.
Oss många interessanta sidor af samhällslifvet och blottar för
oss dess sjukliga och ömtåliga punkter och negativt. ger till-
känna sin tanke om deras rätta behandling, så är dermed
icke hela hans intention uttömd. Han har infört ett mystiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
