Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [52] Franzén, F. M. Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
så stor, som hvilkendera som helst af de trenne andra i sin,
och genom "en lycklig flerfald af stora Naturs Server har han
äfven på de trenne andras gebit skurit sig lagrar, ja! han var
ej blott häfdatecknare, talare och skald, utan äfven en ut-
märkt musikförfattare.
Läsaren ursäkte denna digression till jemförelse örellas
män, af hvilka den ene ovilkorligen återkallar minnet af den
andra. Men vi hafva här att fästa oss vid Franzén allena. Denne
man var svenska folket kär både såsom menniska och snille.
Såsom skald, sätter man Tegnér öfver honom; såsom vältalare,
Wallin. Och likväl vägrar honom, vare sig såsom skald eller
såsom vältalare, ingen ett rum bland de yppersta... Och detta
nu allmänna omdöme skall ej jäfvas af en mera opartisk fram-
tid. Man finner hos Franzén hvarken den eld och den styrka,
som utmärker Tegnér » ej heller den högtidlighet och pomp, som
är Wallin egen; men natur, sanning, innerlighet och finbet. Så-
som skald var han stor, men såsom versifikatör måhända bland
alla svenskar den störste. Det finnes i hans versbyggnad en
lättbet och ett behag, som svårligen kan öfverträffas. Att på
en gång vinna korrekthet och elegans, tyckes för Franzén hafva
varit en sak utan all möda. 1-sin prosa ger han föredöme af
stilens renhet och tukt. — Såsom menniska egde han den säll-
synta, i de flesta fall något tvetydiga, lyckan att vara om-
tyckt af alla. Men hos Franzén var ej denna lycka tvetydig.
I allmänhet vinnes den på tvänne sätt. Det ena är, att med
en karaktärslös eftergift gå in på allas meningar, eller med en
långt drifven konst af förställning, som dock slutligen svi-
ker, spela rolen af "medlare och försvarare af allt; det andra
sättet eger rum, när någon genom arten af sin hard ktar, ge-
nom det omedelbara intrycket af sin personlighet öfvertygar
andra om innerligheten af sin öfvertygelse, huru ensidig den
än ofta kan vara, samt om ett oegennyttigt och menniskoäl-
skande bjertelag. Det sednare sättet att vinna folk var Fran-
zens. Det är endast i förening med mildhet och en viss grad
af undfallenbet, som den innerliga öfvertygelsen förvärfvar
vänner; der den är förenad med en heroisk och polemisk ka-
raktär, skaffar den sig lika många fiender som vänner. Dessa
sednare karaktärer äro för ingen del mindre ädla; de äro en-
dast, om man så vill, mindre lyckliga.
De ”minnesteckningar”, som i detta häfte förekomma, äro
följande: öfver Grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg; öfver Riks-
Fälttygmästaren Johan Nilsson Liljeböök till Fårdala; öfver
Riksrådet Friherre Johan Skytte; öfver Archiatern och Medi-
cing Professoren i Upsala Nils Rosén vor Rosenstein; öfver
Hof-Intendenten Johan Tobias Sergel; öfver Kgl. Rådet Grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
