Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
männa arbetsinrättningar, rSddningskui och fÖrbåttraä
fängelse-vård; så måste ri dock med förf. antagå, ätt dessa yttrings*
former för raenniskokärléken, liksom i visst afseende den mo*
derna »trafflagskipningen, egentligen åro blott palliativer eller
öfvergångsformer. Men vi gå ett steg längre än han, i det
vi antaga, att det ej är den af kristlig fromhet ock
sjelffor-sakelse, äfven under känslan af moralisk förbindelse, fram*
räckta nåiiegåfvan, som häri gör tillfyllest, den må för öf*
rigt gifvas med största grad af urskiljning och varsamhet.
Man må väl saga, ält det höfves den kristliga ödmjukheten
att med tacksamhet emottaga dfcn hand, som den lrka
kristliga menniskokärleken utsträcker till den lidande medbrodrens
stöd och upprättelse; men det* ligger en ingenting mindre än
kristlig orättvisa i det antagandet, att Skapared skulle hafva
ämnat någon mennisekå att under normala omständigheter bero
nf allmosor. Om derföre. välgörenheten skall blifva verkligt
andligt och kroppsligt välgörande, måste den ställa sig i ett
sådant ömsesidtgt förhållande till sina föremål, att dessa få
tillfälle att aktift återgälda det mottagna och sålunda
upprätthållas vid friskt lefnadsmod och den värmande känslsn af
fullt mennvskovärde. England har utarmat sina medelmåttiga
välmågor för att ståtligt och skrytsamt göda modlösheten och
odugligheten. Ju mindre gagn dessa menniskokärlékens
pensionärer göra för sig ock andra, desto mera blifva de
missbelåtna öeb poekande. Déremot lärer oss den allmänna
erfarenheten, att vinsten af menniskovänligt sinnelag
kontrahenter emellan alltid blir ömsesidig, att den industrichef,
som bäst behandlar sina arbetare, blir den vinnande genom
arbetsproduktionen, och att särskild! i landtbruket de
onder-hafvandes välstånd alltid är godsegarens. Om derföre
Philanthropien vill göra sina bemödanden rätt fruktbärande, måste
den ställa sig så, att den af sina handlingar äfven kan Vänta
en timlig Uytta. Man må gerna anklaga oss för en egoistisk
lef-nadsåskådning; men vi äro försäkrade, att sjelfuppebållefsens
drift ej utan en vis aftigt af Skaparen blifvit inplantad i
men-niskonaturen, och att den ömsesidiga nyttan är en af
samhällets grundsanningar.
För att icke uppehålla oss vid familjen, der det
öffisé-sidiga beroendets nödvändighet närmast och tydligast uppen^
barar sig, Öfyergå vi till kommunen, för att der bekräfta vår
iakttagelse. Förestållom oss, att kommunen genom en vis
och liberal lagstiftning har fria händer att ordna sina inre
angelägenheter. Inom denna inskränktare krets kan den
verkliga intelligensen lätt göra sig gällande. Den träder i
förbindelse med kapilalernas materiella makt^ ocb båda söka en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
