Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mftien , iö gWV* doék alla gan-tbevmoBMtrar (t. ». »» af kolsyra, ehuru
icke af en ii litt eoördbél gasfQm svåfvelsyrKgbet ) ueakaud« sid
Lvilken pression som helst, öfverehsstfimmande resultater.
Qvieksilf-ver-thermometern, ehuru justerad för normal-punkterne 0° och 100°,
afviker vid högre temperaturer mfirkbart ifrln lufMhermomelern.
Af-Tikniiuena storlek beror icke obetydligt af glas-sorten, oeh befanns
vara mins^ för vanligt franskt Natronglas, något stirre för svenskt
Kaliglas , och finnu mycket större för ett undersökt mycket blyhaltigt
kristallglas.
Förf. undersökte fifven methodert att mfita högre temperaturer med
thermo-eléktriskå strömmar. Talrika derölVer anstfillda försök visade,
att’någoh’ tillförlitlighet på’ detta sfitf icke kan vinnas, i anseende till
hastigt inträdande förändringar i metallernas struktur.
Vi Om qvicksäfrets absoluta
dilatation-Af en mfingd försök verkställda vid olika temperaturer finner förf.
dilatationen varà i det nfirmast*, men icke fullkomligt, proportionel
mot temperaturen. Den kan ganska noggrannt itergifvas med följande
interpolationsformel
^==0,000179011 r+ 0;0000000aâ8a T»
t b vares t y betyder den absoluta utvidgningen ifrån 0 till T grader.- ’
Qvicksilfrcts dilatation ifrån O8 till t* blifver således
= 0,0001790333 = —Η
0581,5
och dess medeldilatations-coöiÄcient mellan 0° och 1008
! = 0,090181163 =su_L.
; t. ’ 6516,8
VI. Om sam&antryekligketslagen för elastiska fluider.
1 donna afhandling visar förf. att den Mariottiska lagen blott fir
fir approximatif!, men icke fnllkomligt riktig för någon gas. Enligt
denna lag skalle man hafva
kvarest Fp och F, firo 2:ne observerade gasvolumer och PM P, de
motsvarande pressionerna. Låt fifven P, beteckna den större
pressionen och F0 den större volumen. Régnault undersökte a tmos feriska
luften, qväfgasen, kolsyregasen och vfitgasen och fann för de3:ne första
vara något större fin I och reguliert tilltagande med pressionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
