Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hin» sinn var Miloscb Obt*enowit*ch. Han nr född
år 1780, af ringa härkomst, i bin tmgdom tjenade båd andra
såsom oxdriftare, till deas basa half brodér Milaa’s stridalycka
åfren’ förmådde honomatt hlifvaen svardetsmåh.^ UidcT
Mdans hior hade Miloach vunnitfira oeb Skatter , vbr ta U
måktig fnåir ocb blef det inav nert di de fleste andra flydde
hoft. Mtlbach hade siaai skil att feke göra1 så. Han hade
8tora skatter göasda i bergen; dem ville bas ej lemnaur
sigte, såsom Kani Gtorg, hvilken — ocks& en’guldets vin—
skall hafva nedgraft si na. Milosch hadeock&å tarit ibland
Rara Georgs mötparti, och kande möjligen genom undergif*
tephet nn oeb uppror framdeles bereda sig en’ mftktig stilk*
ning ander eller emot Turkarne. Han karakter har ingenting
af Rara Georgs barbariska-storhet. Når denne tånkte p& siU
land i först» rammte t, finkte Milosch både först oeb sist p&
sig sjelf, . » t i
Till en böijan’ rar Miloscb Turkarnes trogne tjenare;
hans inflytande i landet gjorde bonom värd att rinnas, oeb
han sjelf kande ej till en böljan sträeka sina förhoppningar
högre in till värdigheten af en Serbisk Öfverknes, Turkarne
undergifven. Denna värdighet fick han, oeb i deona egen*
skap var han Turkarne behjelplig att qvifva det upprorsfÖr*
sök, som ännu en gång framträdde (1814).
. Om man ej vill klandra Kara Gporgs flykt, så bör map
dock ej heller dämma Milosch skyldig till förräderi. För
män sådane som desse funnos skäl att vika undan * men äfven
andra &al att stanna qvar. Ouj man också ej kan prisa Mi»
lo8ch*s oegennytta, så var del dock en lycka för Serbien att
han fanns. Så länge någon ansedd man var qvar i landet,
fanns en medelpupkt för en blifvande rörelse, och under liden
kunde Milosch tala för sitt folk och stundom vinna gehör.
Om också Turkarnes vänskap var i hans närvarande intresse,
så var dock Serbiens hlifvande opfhppgigbet medlet för hana
egen storhet, Hans sak var Serbiens.
Miloschs trohet emot Turkarne räckte icke länge. Det
visade sig snurt, att hans inflytande kos -dem var vida mindre
än def han egde* hös sitt eget folk. Han hade hjelpt defl»
hålla Serberne under oket 1814’och“belingaj sig1 detför att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>