Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upphörligen varit sysselsatta ned att, i menskligbetens
Intresse, omstörta ”den legitima dogmen” ocb pl det religiösa
gebietet införa en total aoarki; ja noder det att i sjelfra det
betänksamma England rörelsen är si liflig, att, efter hvad förf.
sett, Strauss’ Leben Jciu -étrkuleear bland proletärerna och
bar, såsom utgörande deras nästan enda lektyr, redan
upp-lefvat flera upplagor. Den sista notisen förekommer utan
tvif-vel spången läsare. Mde besynnerlig och oväntad. Linge ocb
med skäl bar man beklagat de engelska proletärernas
belägenhet, bland bvtlka millioner ej‘ens banna läsa innantill. Nu
ftf man dertillef tkf. den sorgliga underrättelsen, att det
som kunna lisa, snart sagdt uteslutande öfva sin förniigh pi
att stadera den omnämnda Straussiska boken! Naturligtvis
komma Svenskaroe att, «fler den uppgtfna mittstocken pi
religiös bildning ocb religiöst intresse, jemnförelsevie ett
gan-ska ligt. Dock erkänner förf/med glädje, att pi sednare ti->
der uigra phenomener visat sig, sont bida en ny dag för
svenska kyrkan. Den första och förnimsta morgonstjernan If
C. j. L. Almqvist, som är "till hela sitt väsende »i anlHbeolo»
gisk, emedan si barnan ocb social”, itt förf. riktigt svind’
lar af förtjusning. Sisom prof pl humanismen anföres dit
geuialt-artistiska stycket Marjitm med sin ”naiva kritik och
upplösning” af den kristna troslärans kärna, försoningsKrton1.
Det vidriga 1 stycket, säger vår förf., öfverskyles af en sk
”förbllt un, intagande oob upplösande bumor, att det, mitft
i sin förfärande åskådlighet ocb nyhet* flr ett tycke af oskyl»
dighet", hvilket påstås i allmänhet vara fallet med Aur ärbeten.
Närmast efter Almqvist kommer fgnefl, k vars förtjänster hlm-:
ledes lofordas, ehuru väl deu theologiska skola, till hvilken
ban bekänner sig, hindrar honom ibitt att haffa en sä
"na*-tiohelt ingripande, fest revolterande betydelse* som dènr
förstnämnde. 1 tredje rummet anföres den stympade svensk*
bearbetningen af Strauss’ Jesu lefVétoe, gepom hvilken
mycket skall bos oss héfva bliftft ulräitadt till den religiösa firl-
£ns utveckling. Slutligen nämnas — Geijer, hvars namn
sina författare som Hr B. sillan underlåta att hälla framför
sig. Tror di verkligen Hr. B., att nr Geijers afhandling om
tidens religiösa frlga nigot försvar kan h*mtas för en sidan
religiös ”friaiotbef’, som den Hr B. förordar? Hr B. fejmét
därigenom sjelf förneka detta, att han nödgas tillgripa en pro-’
Îbeliâ om den riktning Geijer aknlle hafva tägit, om han
Ut lefva tio Ir till, ty, heter det, innu lig hans ande städse
flugen i den mystiska föreställningen oeb traditionen, men
med en förlängd lifstid skulle han hafvä gitt ”lika längt i
religionen, som han nu gjorde i politikenj ty båéaféten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
