Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tål ej lik de gavle mårtyrerna sved sitt ijeHBrkÿoiiiBdè fe
thos» nta såsom en ~meuhiakn, "hvilken med kier
kånne-dem dm tid bestämmelse troget tafter och terkar i des«
øa-lfgbrivgatfdé/ tjertst.” da, Värde Hr B., nog går det an att
fmm edra fortoer ’Wåfva, ofleftt oefa utverka sig", men httrn
dét gir med* den nllofvade helgonglorian år en annan fråg*.
Afted beviset för Guda tillvar* såMø en «tthntodan; ab
setut lateMigen* aftletar fiff. em-verMtåskådoing. »
Utgångspunkten åi* deir Feittfbaèàska knaMmismeu/‘mot hvilken likVäl
eittlAM,; att de* oriktigt -till i toensktigheteå hafte alt
andelig iiütafo tHtömd, eh ura man både ka* *oeb måste tänka
tig ett’ tisat mått af andelig tHlvafé ntdn den i bvarje
tida-akifté aig företeende meuskDgheten. Ingenting bindrar således
att antaga, det skapelsen odh historien ej år o Gods
endsfiram-ifåMarag,* ufin att-Han, sedan yerlden bifftit af Hoaoto satt,
hiådsnéftsif fitk i adl e&igfieft’bibehåller* oeh bibehåNit sig sjslf
i sitt fårdiga, DâeMiga,fullândadevare.» Men hvftkén år då
de* positiva grund, <p& hvilken fåvf. stödjer sitt antagande af
den gudomliga/ transcendensen? Fërf. svarar, ait Iran
kommer dertül på *’den reflekterande fria betraktelsens o
eb’humorns väg/f Denna betraktelse ka* emellertid icke förkjelpa
förf. en1 hårsmån’ut*m Fenerbaebs ståfcdporikt, så mycket han
in väsnas sortit ’*eo rosig-spekulations företeättnfogsfolla
ko-kus pokus**, oeb prisar det **ärlign, välbetänkta, nyktre
men-niskoförståndet*’ samt ”hjertets och åskådmogens tvingande
nödvändighet.’* Förf. säger ju också sjölf
(s.l05),att*raa-•cendensens förhållande tål immanensen »är det af en absolut
jnmiiHM, oeh (s; 109) att den Gud, hvars fillvaré blifvtt af
bottbm ^postulerad”, ej år något sta«!« ås <kt
ebstraktu>begreppet msnmska. Hvad åter doit andra vågen eller humorn
vidkommer, så kar ref. omöjligen kommt f& reda på kvar den
I förts bok ar» 4iH< finnandes. Förf. måste således antingen
hafva ett alldeles eget begrepp om komor, eHer arbnmorn
så ”förUU åa*r, ntt ingen läsare kan upptäcka densammna Det
talas endast oai ett lsende, som påstås sUart blifva så
måk-tigt, att det akall ”öfvervinna pkttosepbtens paupérisme så att
dödens förbannelse- viker, oek ‘leendet varder fullkomligt.”
Skada att; dennn lyekliga tid ej var kommen, innan förf. skref
sin bok! Han hade då kupnat le i stillet för att skrifva, och
derigenom btfspara eig ^jelf myckan möda ooh sina läsare ett
otillfredsställande arbete. Men skämt åsido! Förfis sätt att
behandla sitt ämne* är visserligen uaderstandom rått komiskt,
men ämnet -sjetft så * mycket alltarligere. Det redes
sannerligen icke dermed Mt nsan, såsom förf., än stiller sig på den
moderna spekulationens botten, fördöjnmcr det ”spitsborger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
