Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmftnna förändrings? ktn denn*, Mtn ön **drk,te-
’kuidhi pr allminna ijripalkter iUl itt fegå> i dlMjW. ^
(fit Körande Annen har ffttf. afbaidlat i följande ordUirtg*mint
dt lort genomgleode af allminna egtnskåper tflfemt
indelning nti 1) Attraktions, S) D«Kriiigi (MMMmm)’ od
5) Strömnings-phenoméner, har hansed** aiAé^Vinlur^
Mer mera utförligt behandlat idém, aetuKgen **«|der JH*-å
sammanhang, jennrigt ocbröretsesamt tyngd* fétåtlK
och mekanik) ;. onder M 2 läran en» IjfdvtfirneeAtJtFft
oeb noder M 5 ffitan om Elektricitet eekrMlgeitltn.
Ed speciellare gravko ing biraf medgifter ej dtrynntl
^forbigående anmårkes, att fig. 51, §e*»‘h*$ för åféigt HU vlm *j
blott nya franska mittets (meterIis) indelnings ibi^ri dess
verkliga längd, som den ecksi i oidgfallet motsvarar ,
iöfver-såttningen ar nngeflrKgen ’VS5«lel fôr stor. 1 ■ ; ^
.Andra1 delen Chemien ir till sina aUmfioni dalår t. en,
kemiska ftreningslagatae, atomernas kemiska»hetydeke,
kropparnas klassificering i vitsa grupper o. St v. högst föafljeoetfnlf;
vid de speciells kemisk» ptocesserna oeb diraf fr*mhr»gta pur»
dukter, sem i tjelfoa. verket utgöra f étenskapefts verMig» Inne
håll, är förf. efter sin ege* plån kaapnfcåtidig,1 otom dir vlsda
kroppars praktiska aller tekniska vigt (hräunmaterisåler, gllse.
s. v.) ayéts göra én något större Otföidigket ofafigtlig Den
innefattar för öfrigt så val de enkla grupperna*föreningar {çb
organisk), rom de sammansatta groppernas (orgaifhh) ’kemi.
Bland felaktigheter, sem förtjcaa anmärkas, H dé» uppgift1».
SB vid öfversigtca ttf de’fÿttétta kropparna,- otte* idol* Ar
en Svagare bas än åtid, som både-»<*Hmffûhet tål ialhriah
ning, och vid de här anfördé exemptai Jemefcidot* mangndr
oxidal, som skmtlevaCa svagàrë ibaser fid jdsoiidv1 shngdh
Oxid, ar speciellt oriktigt. Denaå’nppgift ItNUr Urdt
éti-ginalet. En annab, IfH salteri lemligeo obetydlig, (jcH«Uå>
fini it af inådvertens h*s öftérsäHriren vid Hltelsers4nf#esnän^
taemligen att de enkla Kropparna* antal i §. K öppgifvao vatn
BB och i Si vara 82. Det 00 kända ftotaUtOr 8tk
Tredje delen Mineralogien innebållerv dels ntl förrn
af-delningeO eller de* egentliga MifiCntlogien 5
tørsten4m#tframställning af miheråliemas yttrd form (d* sanånanhaag» »dermed
ett samibandreg af kektallograßkie») ; deras phyeigfcå - egèm>
skaper såsom hårdhet*: tâthèl hü m.’samt dèrae af k emis hk
sammansättningen beroende förhållande for biåsrör sA
m-gentier, derpå en rndéllitag ocb feeskrifning af de vigtigaste
mineralierna, ordnade efter ett slagskemiskt-system,
oehsam-msnståld « vissa gropper efter den rådande beståndsdelen 5 ocb
dels deTefter nti den sednare (Geogneøien oeb fitolsgics) en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
