Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) En person A önskar, genom alt erlägga antingen på en
en viss samma penningar eller under sin lifstid Irligen en
en viss afgift, försäkra en annan person B om ett kapital,
aom vid A:s död till B utbetalas, i fall denne då lefver. —
Här är den vigtiga omständigheten att observera, att
försäkringssumman aldrig kommer att utbetalas, i fall B dör
före A, i hvilket fall således de redan af A gjorda
inbetal-ningarne blifva en ren vinst för inrättningen.
2) En person A vill, genom att erlägga antingen på en gång
en viss summa penningar eller under helaj sin lifstid en
viss afgift årligen, försäkra en annan person B om en årlig
inkomst (lifränta), som denne, ända ifrån A:s död, så länge
han lefverj har att uppbära. — Till detta slags lifräutor böra
alla egentligen så kallade Enkepensioner.
5) Tvenne personer A och B inträda på en gång i en
Liffor-säkrings- eller Lifränte-anstalt under det vilkor, alt båda,
så länge de lefva, betala till inrättningen en visa afgift
årligen; hvaremot inrättningen förbiuder sig, att vid enderas
död (vare sig A:s eller B:s) utbetala till den öfverlefvande
antingen en summa penningar på en gång eller en viss
årlig ränta, så länge han lefver.
Utan svårighet inses, att de beräkningar, som ligga till
grund för så. väl Lifränte- som Lifförsäkrings-anstalter, icke
äro i sjelfva verket annat, än ett eget. slag af mera
komplicerade intresse- och amorteringsproblemer. Men då det
vanliga slaget af dessa just genom sin enkelhet nästan aldrig
ådragit sig någon större uppmärksamhet af mera utmärkta
matbematici, så har ’ förhållandet varit helt annorlunda med
beräkningen af lifräntor och lifförsäkringar, hvilkas. värden,
genom sitt beroende af den obekanta och för hvaije enskild t
fall obestämbara tidpnnkten för en menniskas död, endast
genom den så kallade probabilitets-kalkylen blifva åtkomliga
och bestämbara (se not. 2).
De tvenne första författare, som, sä vidt jag hännety bafva
sysselsatt sig med problemet af Lifräntor, äro van Hudden
(f å704), Borgmästare i Amsterdam, ocb Johan db Witt (f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
