Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli viral auf al aktier tiljas åt enskilde, hvarje aktie
till ett visst belopp. Köparne indelas i klasser efter åldern,
så att hvarje klass kommer att utgöras af ungefär jemnåriga
personer. F6r de erlagde penningarne betalas årligen rfinta
efter en viss procent, hvilken till hela sitt nrsprongliga
belopp fortfarande erlägges, så långe någon af Intressenterna
inom klassen lefvçr. Deremot fis sjelfva kapital-insatsen
aldrig åter. Nar någon aktie-egare med dåden afgår, årfVes
hans ränteinkomst åf de efterlefvande inom klassen.
Härigenom ökas naturligtvis dessas årliga inkomst, i samma
mån som de blifra till antalet ISrre, tills slutligen den sist
lefvande ensam erhåller hela den ursprungliga rintan.
Det var doek icke i Frankrike, som en sådan inråttuing
först kom tiH stånd, ehnrn förslaget till densamma der först
vlcktes. Visserligen vann Town hofvets bifall, men
parlamentet vägréde att inregistrera det utffirdade ediktet; Towns
planer måste derfore för tillfället liggSs å sidö ; men de
glömdes ieke, Otan då Ludvig XIV, som redan förnt genom
o-måttliga utgifter ofta var i penningcförlägenhet, b ragt es
genom den Augsburgiska ligan i verkligt betryck, tog han sin
tillflykt till Towns projekter och realiserade dem år 1689.
Men redan förut bade i Amsterdam 1671 en dylik inrittnlng
kommit till stånd. Dock var denna, som mig veterligen ir
den första i sitt slag, organiserad i långt mindre skala, fin
den ofvannimnde af Ludvig inrattade Tontinen, hvilken
bestod af 14 särskilda klasser med tillsammans 1,400,000 livres
årlig ränta; hvarje aktie var af 300 livres och rintan fixerad
till 10 procent. Det var denna Tontin, som förskalfhde den
längst lefvande intresseoten, en fältskärsenka Charlotte
Bow-weymay, hvilken dog 1726 vid 90 årt ålder, den ofantliga
inkomsten af 73,500 livres för de 500, hvilka hon vid sitt
inträde erlagt för sin enda aktie.
Vi hafva sett, hurusom Lifrånte*anstalterna kunna slgas
hafva att tacka Frankrike för sin uppkomst. Men så vfil
dessa som Lif-assnrance-inrlttningar togo dock aldrig der
någon större favör. LiffÖrsfikringar blefvo till oeh med genom
en kunglig ordonans af 1081 ordentligt forbudne, ”ty det
vore syndigt att köpslå om menniskors lif"; och detta förbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
