Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före den också skalle göras beroende af dödligheten, di
naturligtvis delegarens ilder hverken kan. göra till eller ifrin
att öka eller minska sjelfva räntebeloppet af bqnom tillhörande
kapitaler. Förhållandet Mir ännu tydligare, om man blott
betanker, att, vid fördelningen af inrättningens vinstbelopp,
den sannolika dödligheten endast derföre kommit med i
beräkningen , pi det man, med bibehållande af den fullkomligaste
rättvisa, måtte kunna bortskaffa alla särskilda åldersklasser,
ooh låta hela inrättningen förblifva en oek ofelad. (Idéen
baraf utgör just sjelfva glanspunkten i de Kommiiterades
förslag, bvarför man aldrig nog kan hålla dem räkning.) Låtom
oss emellertid för ett ögonblick tänka oss de inom sig, slutna
åldersklasserna återställda, och det så, att bvarje klass
omfattar de)egare af lika ålder. Visserligen måste man då
antaga, att inom den klass, der dödligheten är större, do
efter-lefvsnde delegerne få ett relatift större arfsbelopp att dela
sig emellau, än der dödligheten är mindre ; men icke kan man,
utan att återfalla i en ännu större orättvisa än den, som
med rätta blifvit klandrad hos de Tyska Hänte-anstalterna,
låta den förra, för sin större dödlighets skull, få beräkna
ränta på sina kapitaler efter en högre procent än den senare.
1 de Tyska ränteanstalterna erkännesjl att den högre
utdelningen ät de äldre är att anse såsom ett förskott af de
yngre, hvarföre dessa en gång i framtiden få ersättning
genom ott ärfva hela af kastningan af de äldres kapitaler. Men
efter de Kommitteredes förslag kap ej en sådan ersättning
komma ifråga, då detta på ganska goda skäl icke gillat oeh
antagit ett sådant kapitalernas oupphörliga förblifvande i
orub-badt skick, utan tvärtom byllqt den med rättvisa oeh
billighet mer öfvereusatämmande grundsatsen, *tt hvar oeh, en,
om han lefver, må sjelf få tillgodonjuta allt, hvad honom
med rätta tillkommer.
Som man ser, saknar icke haller den tredje åsigten (G)
skal för sig, oeh vi bekänna, att, om det vore fråga om en
inrättniog, der återbetalning Mtid egde rum, skulle vi vara
bepägoa att ansluta oss till densamma. Men då — såsom. i
de Kommitteredes förslag — en sådan återbetalning endast
derigenom kommer ifråga, att inrättningen tillika är ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
