Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Not 5.)
För dem, som demtaf kmina vara intrenende, vilja vi
kir meddel« nigra korla notiser ött de vigHgaste arbeten
öfVer aå väl mortaliteten i allmänhet, som den derp# hvilatfdé
tbeorieti om Lifrfintor och LMförsakringar.
Det berömda Halleyska arbetet, b varom v! redan förut
nämnt, och som förtjénai* att ställas i spetsen för hela den
efterföljande litteraturen, finnes tryckt i Philosophie.
Transactions 1693 under följande titel: "An estima te of the äegrees
of mortality of Mankind, drawn from curions tables of the
hirths and funerals of the city of Breslaw, with an attempt
to ascertain the price of annuities upon lives ” Den der
framställda tbeorien fullkomnades sedermera af den berömde
Mathematikern Moivrr i hans år 1724 för första gången
publicerade arbete "Annuities on lives", der han, för att göra
be-råkningarne lättare, går ut ifrån den hypothesen, att af 86
personer, som på ett och samma år födas, årligen en dör,
till dess hela antalet ar utdöd t. Denna hypothes har
visserligen sedermera blifvit befunnen inexact och derföre
öfver-gifven; men den har dock lemnat efter sig en gfinska enkel
regel, som man ännu begagnar, för att i hast och på ett
ungefär beräkna den sannolitta återstoden af en persons lifstid,
nemligen: Subtrahera personens ålder frän 86 och dividera
resten med 2; quoten qifver dä den problabla återstoden af
86__50
haUs lifstid* Denna regel, enligt hvilken ■■ .■ =ss 98 år
blir den sannolika återstoden af en 30:årig persons lifstid,
gifver dock någorlunda exaeta resultater endast för personer,
som icke äro mycket unga eller mycket gamla.
Med denna hypothes till utgångspunkt framställde Moivrs
ett generellt theorem för bestämmandet af enkla lifräntors
värden, hvilket på den tiden var af så mycket större vigt,
aom några tabeller härföre ännu ej blifvit upprattade, om
man undantager den korta och ofullständiga tabell, som
finnes upptagen i den Balleyska. afhandlingen, som
ofvan-före blifvit citerad.
De första någorlunda fullständiga tabeller öfver st vil
enkla som sammansatta Lifräntor beräknades af Tiomas Simpson.
Han lät införa dem i sin år 1742 utgifna ”Doctrine of
Annuities and Reversions”, der man finner fiera rätt eleganta
formler för solutionen af dithörande problemer« Sjelfva
ta-bfllema iro beräknade efter gjorda iakttagelser öfver
dödligbeten i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
