- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
253

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det far dertore ej ftrr ao mot sloto! af förra soklet, som
es omfattande pbyalsk beakrifnmg öfver Jordklotet konde förfat*
tas, ebern rodan i mediet af det qjuUonde årbeeihradet Bero*
hard Varernes dertdl gifrit grundritningen, ock det år först
i det närvarande, som lagerne för jordytans métamorphoser,
för värmets utbredning oeb om ve* lingar, samt doo organiska
verldees förbåUa&den till särskilda lokaler, mod flera do ▼ig*
tigasto af Geographiens frågor blifvit utredda. ”Det bar ook
varit vår tid förbdbållet att se den komparativa Geograpkiea
mästerligt bearbetas i sitt vidstråektasta omfång, ja i ain
reflex på mänsklighetens historia, på eammanbaaget milan jord*
ytans form och folkvandringarnas rigtning samt cifiliaationens
framsteg” *).

Men oaktadt de stora framsteg, som den physiska Geo*
graphien noder den sista mansåldern gjort, återstår nstorligt*
vis, åfven med akoosde på vår tids sllminna vetenskapliga
ståndpunkt, ganska mycket ontredt i fråga om särskilde län*
der, och detta gäller äfven om vårt föderneelaod, hvilket på
långt når icke är så follstäsdigt bsskrifVet som det borde
vara, ehuru mer in en svensk man tagit en ganeha årofnll
del i denna vetenskaps allmänna otveckliug, ock Sverige i
vissa afseenden tidigare ån de flesta länder varit föremål ttr
ganska omfot tande undersökningar.

Jordytans yttre form och böjd Öfver kafvet bief vål re*
dan vid Bures och hans närmaste efterföljares chartographiska
arbeten qj alldeles lemnadt utan afseende; man först vid en
.undersökning af den Norska fjellryggen, hvilken grânsregle*
ringen mot Norge i medlet a/ förra århundradet medförde,
blef på allvar fråga om bergsträckornas sammanhang ock da
förnämsta punkternas böjd. Marelius, hvilken såsom svensk
Ingeniör deltog i förrättningen, beskrtf gränsbergen särdeles
ur den förra synpunkten och införde det s. k. ås-systemet på
▼åra kartor, och Tilas anställde vid samma tillfälle de föratn
barometer-observationer öfver fjellens höjd. De många för*
slag till kanalanläggningar och strömrensningar, som under de
sista hundrade Aren blifvit väckta och till en del utförda,
bafva naturligtvis framkallat afvägningar af våra flesta störra
sjöar oeb vattendrag; men i afseende på sjelfva landets höjd
hafra vi nästan inga uppgifter att tillgä, atom Wahlenbergs
oeb Hisingers barometer-observationer**), och det är
hufvud-sakligen endast af Topographiska Gorpsens recognosceringar,

V) Alex. v. Humboldts yttrande om Ritttei« Erdkunde i Kosmos I« 60«
- **) Ben förre bestämde Dub Hel mes oeb flera af de lappslia Miens
höjd år 1809.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free