Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de flesta regeringar lata nn i stillet med mycket kostnad tid
efter annan offentliggöra fullständiga uppgifter om »Ila för*
valt ningens grenar, och egna emhetsverk (statistiska bureauer)
fcafva för detta ändamål blifvit upprättade.
Den Svenska Statskunskapens utveckling är till tiden nt»
got senare, men i öfrigt till sina grunddrag densamma som
de öfriga Vest-Europeiska länders. Det var Gustaf Wasa,
•om kär egentligen först begynte införa en statsförvaltning i
nyare mening, och som lät upprätta dc första allmänna jorde«
böcker och andra särdeles för financiella ändamål beräknade
uppsatser, bvaribland vi sarskildt nämna en år 1^8 författad
General-Jordebok eller Socken-Statistik för hela riket, som
för bvarje socken upptager antalet af skattebönder, frälse«
landbönder, kronolandbÖnder, kyrkolandbönder o. s. v. jemto
uppgift på kronans öfriga tillhöriglicter.
Under hans söner fortgick förvaltningen pä den »f honom
utstakade bana, en mängd olika räkenskaper och andra
uppgifter blefvo således ärligen till det kungliga Kansliet och
Räknekammaren insamlade, hvilket väl egentligen blott skedde
för att tjena till kontroll för uppbörd ocb utgifter af kro«
nans Ijenstemän, samt vid otskrifning af krigsfolk, men
bvari-genom äfven andra frågor af allmännare syftning skulle kafva
kunnat utredas, såsom t. ex. handelns tillstånd af lullregistcrna,
åkerbrukets af tiondelängder och senare af åkerskattelängder,
sedlighetens af sakörelängder och domböcker o. s. v.
Införandet af personella skatter mot slutet af l(!:de och början
af 17:de århundradet medförde upprättandet af
mantnlsför-teckningar, livilka lemna en approximativ upplysning om
folkmängden, hvilken dessutom genom de täta ut skri fnin game af
manskap och gärder i ’en viss grad fornt under K. Johans tid
varit underkastad beräkning. Likaså lemna de år 1020
begynnande längder öfver boskapspenningarnes utgöraude ett
ungefärligt begrepp om antalet af kreatur. Likväl hör
anmärkas, att dessa materialier öfver hufvud lemna en ganska
osäker kunskap, emedan de dels blott gäl|a den ofrälae
befolkningen (sjelfva aälesgårdarne infördes ej förr än under
’ K. Carl Xl:s tid i kronans jordeböcker) och dessutom enligt
sakens natur och samtidiga omdömen varit underkastade
mycket uncjerslef.
Att konungame såsom stastistiska källor begagnade sina
fogdars och andra uppbördsmäns uppgifter, lider intet tvifvel,
øhuru i anseende till den fiersonliga kännedom, hvilken
särdeles Gustaf Wasa och Carl IX cg de om alla rikets
förhållanden , och den nära del de togo i sjelfva detaljerna af
hus-b&|lningen vid de många bruk ocb gårdar, som ännu voro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
