Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benna ferie är alldeles densamna som den ftregiende och bekräftar
fullkomligt den slutsats, bvartill Drunner kommer, att den sjuka,
ge-nam vidrörandet af en erf%r fge>| fsånsla som står i bestamdt
förhållande till det värme, som samma mötall "berofvar den sjukes kropp.
Derned vill Ifkf ß&tif »t* kpla 4M t «*<*>«
metaller utöfva i beröring med menniskokroppen, bero endast och
allenast pi ledningsförmågan, utan blott att ett aidant inflytande eger
rum, och di man besinnar, att hvirje pien ni ska kan, genom blotta
intrycket af värme eller köld, skilja träd i fr in tpetall, alt de ti)| ocJ|
med, enligt Rrutøier^ kunpa skilja koppar oçh vvifiuntb, PQjqHtøtra
dç gftegsVi UtøWfc i d*n W#r4a tftvien, *d Jigfqr i 4f* «*4
genting osannolikt.
rfw-r* ...
Jfsuftewg i Stor - Brittaniçn. Vi anföra fö.Hpudp Jpojtaf ffler
Bas Ausland för den 4 Jao., berotad# up Jet njhgepi ftgifna ggoçlet
”History of tbe Jesuits” af Andreas Stemmet?* w dç? af ifi erøMhi
Jçsip terna« hy^kep skildrat »Ml nojitfat hos Mm i W iJHMM1 ga«)*
intressapt kök* j
Sedan £«Q?ra Je-spUtøordanf upphäfraud* deras Isotfegser i St.
Omer, Gent och Brügge blifrit upplösta, förbi ef ç Belgien endkst
kolU^m i J*«ttjjch |»estdcfidp. StB di dp iracufca aepuklikanpené be*
dp eröfra* Eyttjçh, btøf fiatjurVgfe’* ded der vsrande kollegial af Jaks
upphäfvet, och Jesuiterna till sin lyclas med en del «I sina
elever till England; ty bär blefvo de icke allenast gästfritt upptagne
af en rik katholik, TJnavn Weld af Luiwerth Castle, utan denne
skäqkte deys den prjkgige egepdomen Stonyburst, deras n$*y*r*9)d«’bä#+
säte. Bçrmed bôrjad.çg Jesuiternas lirrfnad i SJgrJtwttön»**, o«h dpena
hopp är att ”pro?insen England” skall btøfvf JfS# ftäUshapa föwWgntta
tillflyktsorl i dt««* jiäryerandf bcjtryck. ■ «
I England befinna sig för närvarande 33 Jesuiterkolonier
(Kollegier, Residenser, Missioner), hvaribland Stonyhurst, ”Provincialena”
rssidnpsprt M 4ff bftydJjjastp,, och »fm raden ie IÄ4S innehöll BÄ
prester, 36 n.n,?ifeç och skoUstikar och 14 fmArffs laini. Mer Äsffå
de bygt sig en vacker kyrka och anlagt en uppfostringsanstalt, som i
medeltal besökes af 120 elever, hvilka efter dfe olika klasserna betala
för siß ärligen 40 till 1Ö0 p:4 st. (300 till 1200 Rdrb;ko). Gton* data*
iWkomstér, som uppgi till omkring 60Q0 pund sterling om |re|, hafva
JespiUrna betydliga ärliga intägter af några tusen acres förträfflig jord*
som tinhör godset Btonynurst och brukas under deras uposigb
Jespi-terna hafva i England anlagt ilera uppfostriogaensiaUer,. kvar%f 4o hf-i
tydligaste päst Stonvhurs| ar o St, Cuthhert^ Kollegium pcb den si
kallade ”klassiska pch kommersiella Akademien” MounJ Str Mary lid
Chesterfield.
Man kan svårligen noga bestämma Jesuiternas antal, emedan
minga of dpm klddf sfg som lekmän och. många. bJand der 000. katboUttn
missionspjretter, spif uppehålla sig i England, bina tUå Jean sätkkMi
Man räknar deras antal, som i England nppdIUt stg, till«mer An500;
och det är beständigt J tilltagande.
I SktUkuid hafva Jesuiteraa hittills icke haft någon holttni; mert
i ”Vice-provinsen” Irjand aga de. fyra kollegier, hyarpf 2 i’ pubjm
och del’tvi andra i Qénglowes ock Yöllaboy. lïrlpadfprinpç år 194)
63 och 1846 73 Jesuiter« - ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
