Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ungerskt rike, pl sin böjd förenad* med Österrike ander mUi
ma personliga öfverhufvud, Vi hafva nyligen bört all striden
gått så långt att äfven detta band blifvit bratet oeb Ungern
erkänner nu icke läogre Österrikes kejsare såsom sin koaneg.
Efter denna, blick på de trenne framstående momenterne
af Ungerns politiska förhållanden kasta vi na en dylik på de
former, bvarnnder den ungerska adeln atvecklst sitt politiske
lif. Dessa former framtråda dels i r i ksdsgs forfat t ningen dels
i komitatsförfattningen. Båda dessa politiska inrättningar, riks«
dagen och komitatsförsamlingarne åro lika Tigtiga oeb lika o*
vanliga till sia sammansättning.
Riksdagen består eller, rättare sagdt, bestod före 1848
års revolution sf tvenne kamrar eller, för att tala med den
nogerska termen, tvenne Taflar. Den ena, Magnaternes
ta-fel, bestod af den adliga aristokratien, den andra, Eländer*«
tafeln, af representanterna för den adliga demokratien.
Magnat-tafelns ledamöter voro icke valda ombud utan sjslfskrifna dels
genom börd, dels genom embete. Dess sammansättning
på-minner något om eqgelska öfverhnstt, varande, liksom detta,
en förening af andliga oeb verldsliga magnater. Dess
bsstånds-delar voro trenne, prelateroe, de verldsliga magnaterne oeb
de bäga kronembelsmåqnen. Vi skola i korthet redogörs för
b var oeb en af dessa olika magnatklasser.
Prelaterne äro först Erkebiskopen af Gran, den
kathol-sks kyrkans Primas i Ungern, tillika qejfskrifvén Qéergeepan
eller höfding i Granerkomitatet, rikerte Kansler oeb ledamot
af den högs domstol, som kallas Sep tem viraltafeln* Denne
kyrkans högste embetsman innebar en af de mest lysande
platserna inom det oogerska riket. Han eger t. ex. att ntdelé
adelskap och njuter furstliga inkomster. Samma rättighet att
intsga plats i magnaternes tafel tillhör sila romerskt-katbelska
Erkebiskopar oeb Biskopar, som, bafva egna slift. Men det
gifves dessutom titulärbiskopar, hvilkes rättighet är mindre
qfgjord; de bruka dock äfven kallas till riksdagen. Vidare
sitta der ock de grekisk t- katholska Biskoparne, d. ä. de som
stå i, spetsen för den dpi af den grekiski kyrkan, sön
fôre-nat sig mfd kalholiktme oeb erkänner Påfven såsom
öfVer-berde» nuen utan att uppoffra sina grekiskå dogtner. Slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
