Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vallande embetsman , som UH störst* 4*1*0 ▼üj** *f prøtiatt
eller komitatsföreaiiilifigarne. De bögst* cheferne, eam19
dock af regeringen, ocb folket bar på ein böjd rättighet att
föreslå den som önskas. Centralstyrelsen är förlagd Ull Klen*
senburg och utöfvas af ett kollegium eller e. b. goberai***
«on» består af 16—17 ledamöler, dem Österrikes kejsarn %tr
ser oeh är förbanden att välja med lika afeeende pä alle kri
nationerna. — Men likasom Ungern lyder ordres ifrän Wien»
sa bar äfveu Siebenbürgen der sitt eget fhfkansli* 8ftp
bestämmer den siebenbürgiska regeringens gäng.
Emellan de tre nationerna röjer sig isynnerhet tn politisk
olikhet. Den ligger i »delus ölVervigt bos Mag y arer. oeb
Szckler, bvsremot bus 8»x*rne adeln blott fiones tHådanUgm
Yl*. Det är sexiska folkel, men Magysrernes oeh SneklcrmM
adel »iom uppträder pä riksdagen. Bowlernes lillständ bftS
dessa båda folk ocb deras förhållande UU adeln påminner om
Ungern» kos Saxarna råder större frihet, ebnrtiväl sk alt sky lr
dige bönder äfven der finnas, förnämligast af Walaebiskt blod.
Fråga» om Siebenbürgens oek Ungems bönder i «dader
oss på det fält, der dessa tanders politiska strider under de
sednare decennierna blifvit kämpade. Det har bandiet om
lifegenskap eller frihet; pä lösningen af denna fråga beror t
bofrudsaklig mån dessa folkslags sociala tillstånd.
Hörande den ungerska bondens ställning bar den före«
ställningen varit allmänt gängse, att adeln ir bandernes aU*»
skränkle herre oeh bonden Ii fegen. Det förkiller sig i
så numer». Det li.ir »i varit förr, men bondens öde bar
blid-vit småningom förbittrad t genom lagstiftande maktens åt gird,
Hans skyldigheter b*fv» dels blifvit förminskade, dela lagligen
bestämda. Kejsarinnan Maria Theresia började bondens kn
frielse, or b ungerska riksdagen 1833—1850, om den också
ej fullbordade den, gick doek ett stort steg längre fram.
Enligt de lagar, som dä an logos, ar bonden först oek främst
icke bu den vid jordtorfyan. Han egde väl redan längesedan
IW Aytlningarätt, men denna var föreood med svårigheter i
o tö fni ugen, som betydligt minskade dess värde. Dessa
uodan-røjefes ock bunden lytt ar uu med eller utan godsherreka peis
bifsll. Man eger oek rätt att fritt försälja nyttjapderåäten tiH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
