Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den som skrifvit delta arbete. Opartiskheten kan no antingen
visa sig deruti, att författaren blott berättar händelserna och
gömmer sin egen åsigt, eller på det sätt, att denna åsigt vill
framträder, men st att sakernas olika sidor rättvist framhållas
och ingenting fördöljes, som kan tjena läsarens eget omdöme
till ledning. Det förevarande arbetet är i den förra meningen
opartiskt. Dess värde ligger just derati, att det innehåller
en enkel berättelse om händelserna, utan förkärlek för något
politiskt parti. Man finner der en öfversigt af de nyare
händelserna, sådana de varit; man finner ett material, hvaraf
man sjelf med eftertanke kan bilda sig en åsigt.
För öfrigt vilja vi ej berömma förf. för någon utmärkt
djupsinnighet, ej heller för någon ovanligt praktfull
framställning. Han hörer icke till de stora historieskrifvarne, som
gifva nya idéer i vetenskapen eller göra stora upptäckter inom
den lärda verlden. Han hörer deremot till den klass af
författare, som gifva allmänheten en lätt och underhållande
läsning. Han införer läsaren på historiens fält, men ban låter
honom icke genomvandra det i alla dess riktningar. Det är
här, såsom i de flesta historiska böcker, de yttre
verldshän-delserna, krigen, revolutionerna o. d., som isynnerhet
förekomma. Samhällenas inre qtveckling omtalas mera lösligt.
Detta är visserligen en ofullkomlighet, men som icke
upp-häfver värdet at det öfriga. Kritiken måste erkänna värdet
af det som en författare gjort, om den också skulle anse
bans arbete änuu bättre, om han gjort ännu mera. 1
sammanhang med hvad vi redan yttrat om svårigheten att skrifva
samtidens historia, tillägga vi äfven, att denna svårighet gäller
aldra mest i frågan om folkens inro lif.
Det tidebvarf i verldshistorien, som ännu är det nyaste,
tager sin början med Napoleons fall. Denna händelse gor
epoch; den epoch, som kanske mangen anser bildad genom
1848 års revolutioner, är ännu icke klar för historiens blick.
Man vet ännu icke, om dessä revolutioner komma att bilda
gränsen emellan tvenne tidebvarf. Det är möjligt att ännu
åtskilligt återstår för Europa att genomlefva, innan det
tidebvarf verkligen lager sin början, som dessa händelser synas
bebåda. Det tidebvarf, som börjas strax efter Napoleons fall,
delar sig åter sjelft i tvänne hälfter, före och efter
Julirevolutionen. Denna sistnämnda rörelse var icke nog
genomgripande, att kunna bilda en helt ny æra för Europa, men
den var dock en vigtig verldshandelse; Europas politik har
sedermera blifvit något olika emot hvad den var förut. Förf.
till närvarande arbete bar tagit Juli-revolutionen till
begynnelsepunkt; tiden från 1815—1830 har han lemnat åsido;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
