Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljuset behöfver sålunda 138 år, för att hinna ifrån de
yttersta med blotta ögat skönjbara stjernor, och tosende
af år för att hinna ifrån de minsta i Hcrscbels teleskop
synliga till åskådarens öga; och tänker man sig nu en sfer med
detta sista afstand till radie, så befinnes inom densamma,
enligt Struwes beräkning, något öfver
20,000,000 stjernor.
Dermed hafva vi likväl på mtet vis hunnit gränsorna för den
gigantiska sljern-komplex, hvaraf vintergatan utgör den
huf-vudsakligaste delen. De största tuber hafva ännu icke
förmått sondera djupet af dess utbredning i rymden, under det
hvarje ny starkare förökar antalet af de stjernor, man förmår
urskilja; så alt 100-tusende af år knappt torde vara
tillräckliga att med ljusets hastighet hinna gräusorna för dess
utsträckning.
En omständighet, af stort inflytande på föregående
beräkningar, är den, huruvida ljuset, pä sin tusenåriga väg
genom rymderna, lider andra förluster i sin intensitet än de,
som fortgå såsom afståndels quadrat tilltager. Redan
01-ber8 yttrade sig för sannolikbeten af denna förmodan. Utur
idéen om verldsalltets oändlighet följer liemligen, alt från
hvarje tänkbar punkt på himlahvalfvet skulle en stjerna kasta
sitt sken mot jorden, och att alla i förening öfver bela
himlahvalfvet skulle utbreda ett oafbrutet ljus. Detta är likväl,
som vi alla veta, långt ifrån händelsen. Frågan blir då: huru
stor är ljusets absorption i himlarymden? Denna fråga har
äfven Struwe sökt att besvara ocb kommit till det resultat,
att ljuset från en stjerna af l:a storleken förlorar yl00 af sin
ljusstyrka under sin väg till vårt solsystem. Detta värde är
likväl troligen för stort *). Emellertid innebär antagandet af
––––––––... • .. ,■ ....... ;
ligen. Emellertid stöder sig Struwes beräkning derpå, att alla
riktningar af fixstjernornas egen-röretser skola vara lika möjliga; detta
synes likväl enligt Mädlers undersökningar — Untersuchungen über die
Fixsternsysteme — icke vara händelsen. Mädlers antagande åter, att
rörelsen skulle vara hela 11,6 jordradier, synes likväl sakna all grund.
•) Struwe antager att fixstjernorna bilda lager af tilltagande
täthet mot vintergatans plan, men att i hvarje lager stjernorna äro
uniformt fördelade. Af det antal »tjeroor, som i medeltal visade sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
