Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«üilict vanoiii en mari jnu fördelning, doek så, atk dem
kmr seb dar af bry les genoss jemförelaevis tonn« melhum.
Så finnas inom 15° afståod från Sydpolen högst tt aebuloaer.
Det allmänna resultat, Herscbel anser jig Kunna dragå nf
sin fullständiga genommönstring af. helfe stjerKlnraelete,
innefattas af honom sjelf i följande: Det nebulösa systemet
åraf-skiljdt ifrån det sideriska, men det omgifver oeli tiiren Tiis
grad äfven ingriper i detta sednare. Den stora nebulösa Kon- >
stellation, som i norra hemisferen omfattar Jungfrun,
Lejonet och delar af Carlvagnen och Cameleoparden,
kan anses såsom dette systems bufVudddel;’ och som deOsamma
npptager en syn vinkel af 80° till DO1, ir det afven tydligt,
att, om man antager dess form närma sig den sferiska, vårt
afstånd från dess medelpAnkt måste bil mindre än dess
diameter, så att vårt stjernsystem kan myeket vfil anses beläget
inom gränsen för dess tätare partier, eller ntgora ett element
af någon af dess utgreniogar, på samma sätt som de
sporadiska nebulöser, hvilke finnas kringströdda öfver bila
himia-aferen. En märklig omständighet, redan anmärkt af den äldre
Hersebel, är emellertid den, att den nebulösa regionens kärna
i norra bemisferen sammanfaller med vintergatans pol. Äfven
i södra hemisferen har man något motsvarande: den nebulösa
regionen i Fiskarne ocb Hvalfisken står nemligen med
sin tätaste del i nästan samma läge till vintergatan. —
Många upptäckter återstå troligen ännu att göra inom detta falt,
som hittills blifvit af så få bearbetadt, men bvaröfver en
Rosse’s jätteteleskop, med en spegel af 6 fot i diameter
och 55 fots fokal-distans, lofvar att öppna nya ntsigter.
Till slut äfven en antydning af de öfverraskande blickar
in i tidens och rummets oändlighetcr, som dessa verldsmassor
skänka oss. Stjernsystemet, som synes oss så oändligt, blir
ett blott element i en högre mera omfattande organism;
och om det, som inom vintergatan möter oss, redan faller
på gränsen af all menniskohistoria, så gäller hvad i denna
stund iakttagelserna lära oss om töckenStjernorna, det som
var för kanske millioner år tillbaka. Och denna skapelse som
var, hvilka förändringar har den sedan undergått? Hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
