Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
krigets fiaor. Leaoiogir af »kanaar vidHesir», U«g»r}4»ék
£lmbult på Halländska gräuseu ära innu synbara minnen af
dessa, krignks tider.
I kyrkligt hänseende har Westbo likasom öfrige
Finn-hedeo tvenne gånger fått ombyta öfverherde. Oet lydde i
Äldsta tider, enligt Adamos B rem t osis, onder Skara
biskopa-stol, kom derefter under den ännu afiägsnare Linköpings, tilla
K. Gustaf 1 år .1555 lade det under Wexiö.
Det är i judiciellt hänseende nu förenadt med östbo,
och utgör likasom detta ett eget Fögderi af Jönköpings län,
då deremot Sunnerbo börer till Kronoberg».
Folket utmärker sig för en reslig och mager gestalt, för
ein förkärlek för diphtonger i uttalet, för arbetsamhet och
apar8amhet i lefnadssättet, samt fallenhet för handel och
mekaniska yrken *). Det faathänger med förkärlek rid gamla
•eder och föreställningar, och så ridt af nativitets- oeh
brott-målstabelierna får slutas, »tår sedligheten på en jemförelsevis
lycklig ståndpunkt. Inflytelsen af en sträng natur Och
afläg-senheten från städer är i dessa förhållande omisskännelig.
Åkerbruket har i denna ofruktbara trakt haft en svår
’uppgift, särdeles som man ända till seduaste tider varit i
saknad af de kapitaler, som äro nödiga för utdikning af dess
»tora kärr och mossor. Det »tår ännu på en i allmänhet låg
ståndpunkt, oaktadt det myckna arbete, som verkligen blifvit
nedlagd t å ortens steniga grusbackar; ty det är bufvodsakli’»
gen på dessa som gårdar och odlingarne äro belägna och ej
på de lägre och jemnare sandmoarne. Väl erhöll det genom
den lättade afsättningen på spanmål under de stora krigea i
början af detta århundrade samt den år 1805 utfärdade,
stor-»kiftesförordningen en stark sporre, som gaf anledning till eu
mängd byars skiftande och upptagande af nya åkerfält; men
metkoden och redskapen äro i hufvudsaken oförändrade. 31an
sår råg, korn samt isynnerhet hafra, och träder aldrig. Men
genom« den under de sista åren utförda sänkningen af sjön
Bolmen, hvarigenom man beräknat en landvinning af
tillsammans 15,000 tunnland, torde man kunna anse en utsigt vara
öppnad att förvandla ortens odugligaste marker till de
fruktbaraste, och med detsamma ej blott förbättra klimatet, utau
ock framkalla en bättre åkerbruhsmclhod.
*) På 1760- talst infördes i G nosjö socken stållrådstillverkniiag,
som snart bief en allmän industri så vfil i denna som I angränsande
socknar, och små ståltrfidsdragerier voro upprättade i de flesta
vattenfall. Man förarbetade ståltråden ytterligare till kedjor, kfiktor, väf—
nader, till såil och jalousier o. s. v. Handfertigen bedrifves inan,
men ej i samma skala som förr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
