Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan, genom del skydd ben lemont il fredlign yrken och deo
makt bon utöfvat öfrer sinn éns, bildat eUer utvidgat många
släder i grannskapet af de orter, som voro säten lör de
första christna biskopar eller klostersamfund. Historien om Birka,
om det fordna och närvarande Sigtuna, om det gamla och det
nyare Upsala vid Mälaren, likasom om Gamla och Nya
Lö-döse, Gamla och Nya Kungbäll eller Kungelf, samt Elfsborg
och Brätte vid Göta elf, och illa dessas förhållande till
Stockholm eller Göteborg lemnar bevis för dessa satser; men
Sigtunas öden firo för oss af ett eget intresse, då dess ännu
qvarstående kyrkruiner tala tydligare om en förgången
storhet in några andra foratemningar i Sverige, med undantag
af Wisby8.
Man må t inka om Sturlesons berättelse om Odens ocb
Asarnes invandring ocb deras bosättning vid Sigtuna samt om
Birkas *) läge hvad man vill; så mycket är dock visst, att
Sigtuna redan under bedendomen var en of de betydligaste
orterna i Sverige, då det gamla Sagobrottet (fragmentet) om
Bråvallä slag i öfverensstämmelse med Saxo, som tydligen
baft en allitererad sång framför sig, nämner det som köping
vid medlet af åttonde seklet. I Yngltnga-sagan berättas
dessutom, att Sjökonungen Solve, sedan han på Loföü innebrannt
K. östen, for till Sigtnna ock fordrade att erkännss för
Svear-nes konung, men utan att uppgiften såsom vanligt bestyrkes
med någon forntida sång. I K. Olof den heliges Saga omtalas,
huru denne konung seglade upp i Målaren ocb lade sig med
sina skepp vid Sigtuna, och syntes ånnu, då Sagan skrefs,
lemningar af hans skeppsbryggor vid det ställe, som då hette
Fota-Sigtuna, hvaraf således synes, stt det gamla Sigtona est
bestånd till slutet af den hedniska tiden; ty att ban skulle
hsfva seglat förbi det nuvarande och lemnat det i fred är
föga rimligt. Troligen är det ock detta, sott omtalas i K.
’Magnus’ den godes Saga, och förekommer i inskriften å våra
äldsta inhemska mynt, slagna af engelska mästare under R.
Olof Skötkonong oek Anund Jakobs tid ”on Sigt une” d. v. t.
i Sigtuna. Stadens läge var då vid det trånga farvattnet
*) Att Birka Tarit beläget vid, Mälaren kan sfårligen med skäl
sättas i fråga, då man besinnar att tienne af de konungar,
»omnämnas af Rimbertus och hans biograf såsom berrskande öfter Birka,
äf-yen förekomma uti Isländska källor såsom Upsala-konungar yid samma
tid; hvarjemte Adamus Bremensis,* som Tål ej sjelf besökt Sverige,
men hade sina uppgifter af Danska konungen Sven Estridssoä,
bvit-ken i 12 år tjent i Svenska konungen Annnd Jakobs hof, tydligen ir
af samma mening. Det låg, säger han, en dagsresa-från Upsala, ocb
fem från Skåne, då man for till sjös. Till lands for man génom
Skara, Teige, Birka öeh kom så efter en månad till Sigtuna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
