- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
512

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kruka med palmolja hMfs alltid i beredskap; jernet glödgas, deppas
i denna palmolja oeb trycker pi hoften eller brOstet eller hvarbelst el-»
jeet slafbandlaren Önskar att hafra sin tillhörighet märkt. Palnsljan
Ar Or att förekomma köttets fastnande rid jernet. — Anbringas ej
mlrket fOretrSdesris på nigen riss del af människokroppen? — Nej;
nigra föredraga bröstet. På qvinnor mirkés vanligen stycket mellam
balsen oeb bröstet, emedan de deröfver ej bira nigoa klädnad ; niaaca
mirkas pi höfterna, emedan de endast bSra ett tygstycke nedanam
lif-vet, och man pi delta sitt alltid litt kan urskilja märket.” Utdrag ur
handlingar , tryckta pé Parlamentet» befallning.

Kaptenen H. J. Matson, af Engelska flottan, berättar ! sitt
vitt-nesmil inför samma kommitté följande om sittet för slafvarneqjnskepp-’
ning oeb de fasansfalla följder, som deraf nppsti. ”Uppgif för
kommittén, hnrnvida det ir fallet eller ej, att flera slafvar i allmänhet
tagas om bord in befSlhafvarne tro sig kunna frakta till kusten af
Brasilien eller Cuba? — Ja. Hvarje slafkaptens högsta bemödande ir att
knnna landsätta si mlnga slafvar som möjligt pi den Brasilianska
kusten; men di det ir omöjligt ifven för det mest vana öga att urskilja
en frisk slaf frin en sjuk genom att se honom i barrakeraa, si skall
en kapten, bvars skepp mittligt lastadt kan taga 500 slafvar, gerne
taga hälften si minga till eller 450, och packa dem ombord, ofta»
oeb under däck, för att sitta dem pi prof; man vet nemligen, att de
som ej skulle uthrirda öfverfarten af Atlantiska hafvet, i allmänhet
sjukna under de fyratioitta första timmarna. 8i snart de derföre visa
teeken till svaghet, pi grund af sin svagare konstitution, stiller man
dem afsides vid ena ändan af däcket, ger dem kvarken föda eller
vatten, och liter dem pi detta vis omkomma, hvorefter de k «stas
öfverbord. Efter fyratioitta timmar har man siledes en last af prima
qualité y sidana slafvar, som icke sjukna. De, hvilkas kropp ir stark nog
för att motsti första trängseln och hettan ombord, lefva vanligen
under hela resan och uppni destinationsorten.” — Ur »amma dokumenter.

Eu mycket omsorgsfull granskning af Engelska
parlamentshandUn-gar gtfver vid handen, att irliga antalet af slafvar, som föras frin
Afrikas östra och vestra kuster, för det mesta till Spanska koloniemn
och Brasilien, uppgår till nära 150,000. Men förlusten för Afrika ir
mycket större, förödelsen af menniskolif vid deras tiIJflngatagande ir
enorm. Vanligen itföljas dessa jagter af hungersnöd, som förökar
offrens antal. Man har pi itskilliga grunder gjort den beräkning, att
den totala förlusten af menniskolif ir lika stor som antalet af dom
bortföras i slafveri, hvilket tillsammans gör nära 300,000 menniskor
ärligen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free